Jumkils socken

Jumkils socken Socken
Jumkils kyrka
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Härad	Ulleråkers härad och Bälinge härad
Kommun	Uppsala kommun
Bildad	medeltiden
Area	84 kvadratkilometer
Upphov till	Jumkils landskommun Jumkils församling
Motsvarar	Jumkils distrikt
Tingslag	Tiunda tingslag (1904-01-01–) Ulleråkers tingslag (–1903-12-31)
Karta
Jumkils sockens läge i Uppsala län. Jumkils sockens läge i Uppsala län.
Koordinater	59°56′32″N 17°25′24″Ö
Koder, länkar
Sockenkod	0245
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds- portalen	Jumkils distrikt
Redigera Wikidata

Jumkils socken i Uppland ingick i Ulleråkers härad, före 1938 delvis även i Bälinge härad, ingår sedan 1971 i Uppsala kommun och motsvarar från 2016 Jumkils distrikt.

Socknens areal är 83,94 kvadratkilometer land.^[1] År 2000 fanns här 825 invånare.^[2] Tätorten Blackstalund samt sockenkyrkan Jumkils kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Jumkils socken har medeltida ursprung, och omtalas första gången 1316 ('in parochia Jumakijl').^[3] Av socknen återfinns 5 874 hektar i Ulleråkers härad och 2 603 i Bälinge härad.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Jumkils församling och för de borgerliga frågorna bildades Jumkils landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Bälinge landskommun som 1971 uppgick i Uppsala kommun.^[2] Församlingen uppgick 2010 i Bälingebygdens församling.^[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Jumkil, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Tidigare tillhörde socknen söder om Jumkilsån, omfattande byarna Fågelbo, Holmsta, Huset, Lumpebo, Näset, Skulla, Ubby och Ullbolsta Ulleråkers härad, medan byarna norr om Jumkilsån Agersta, Björnarbo, Blacksta, Broby, Dalkarlsbo, Ekeborg, Kättslinge, Tungelbo och Vallby tillhörde Bälinge härad. 1938 överfördes den nordöstra sockenhalvan även den till Ulleråkers härad.^[3] De indelta soldaterna tillhörde Upplands regemente, Bälinge (Uppsala) kompani och Livregementets dragonkår, Norra Upplands skvadron.^[5]

Geografi

Jumkils socken ligger nordväst om Uppsala kring Jumkilsån. Socknen har dalbygd kring ån och är i övrigt en småkuperad skogsbygd.^[1][6][7]

Socknen är formad som en kil. Vid spetsen i nordväst möts fem olika historiska häraden: Ulleråker, Bälinge, Hagunda, Torstuna och Våla.

I Jumkils socken finns på sydvästra sidan om ån bl.a. Jumkils kyrka med den intilliggande skolan (klass F–5), samt förskolan i f.d. klockargården, och på nordöstra sidan om ån Vallhov. Mellan Jumkilsmacken och Dalkarlsbo finns även en hembygdsgård som tillika fungerar som fritids, och idrottsplatsen Ullerängen (med fotbollsplaner och elljusspår) på andra (SV) sidan ån.

De byar eller gårdar i Jumkils socken med anor sedan 1500-talet eller längre är Agersta, Björnarbo, Blacksta, Broby, Dalkarlsbo, Ekeborg, Holmsta, Huset, Kättslinge, Lumpebo, Näset, Skulla, Tungelbo, Ubby, Ullbolsta och Vallby.^[8]

I Övre Jumkil finns en bana för radiostyrda bilar i skala 1:8, banan kallas Jumkilsbanan.

Fornlämningar

Från bronsåldern finns spridda gravrösen och många skärvstenshögar. Från järnåldern finns tolv gravfält och en fornborg, Börjesborgs skans. Fem runstenar är funna.^{[6][7][9][10]}

Namnet

Namnet skrevs 1316 Jumakijl och är ett bygdenamn. Efterleden är kil syftande på socknens form. I förleden har man velat se ett bebyggelsenamn Johem sammansatt av iur, 'häst' och hem, 'boplats, gård'.^[11]

Personer från socknen

Spelmannen Anders Ljungqvist, "Gås-Anders" (1815–1896), föddes i Jumkil men flyttade sedan till Björklinge där han bodde till sin död, och sedermera avbildades som staty av Bror Hjorth, utanför Björklinge kyrka.

Se även

• Jumkils församling

Referenser

1. ^ [ ] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Jumkils socken
2. ^ [ ] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
3. ^ [ ] Det medeltida Sverige 1:3
4. ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
5. Administrativ historik för Jumkil socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
6. ^ [ ] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9938 
7. ^ [ ] Nationalencyklopedin
8. Det medeltida Sverige 1:2, Tiundaland och Det medeltida Sverige 1:3 Tiundaland
9. Fornlämningar, Statens historiska museum: Jumkils socken
10. Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Jumkils socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
11. Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

• Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Uppsala län, del 4 Hermes 1949 libris

Externa länkar

• Arkiv relaterade till Jumkils socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
• Föremål från Jumkils socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
• Jumkilaren