Jultomtens renar

Jultomten med sin åtta renar. Amerikanskt 1800-talstryck.

Jultomtens renar är inom amerikansk, och i förlängningen genom populärkulturen anglosaxisk och västerländsk, jultradition de renar som drar jultomtens släde när denne delar ut julklappar.

Renarnas namn

Inom amerikansk julkultur, där renarna beskrivs som flygande, är de vedertagna namnen på de åtta renarna: Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner och Blitzen. Namnen kommer från dikten A Visit from St. Nicholas^[1] från 1823, som gjorde att renar blev julsymboler i amerikansk kultur. Det finns ingen etablerad översättning av namnen till svenska, men i en översättning av dikten kallas de Stjärna, Nalla, Atja, Svansa, Naiti, Tassa, Valko och Dansa.^[2]

Den nionde renen, Rudolf, tillkom 1939 i sagan Rudolf med röda mulen av Robert L. May.^[3]

Bakgrund

Det har påpekats att Tomtens renar sannolikt är vajor, eftersom de brukar avbildas med horn, och rentjurar fäller sina horn i början av december medan vajorna har dem kvar hela vintern.^[4]

Faktum är dock att redan på slutet av 1800-talet flyttade flera samiska familjer från Finnmark i Norge till Alaska. Målet var att de skulle lära inuiterna renskötsel och med på resan hade de 500 renar. Det norsk-amerikanska företaget Lomen Company använde flera av samerna tillsammans med renarna i en reklamkampanj för renkött. Där blev renarna ledda av samer och i släden som varje ren drog satt en jultomte med massa julklappar. Så föddes den moderna amerikanska julmyten med Santa Claus, Rudolf och resan från Nordpolen.^[5]

Svenska julkultur

I äldre traditionell svensk julkultur har jultomten också en släde lastad med julklappar, ibland en kälke som han drar själv. På enstaka bilder från 1800-talet har han spänt en get för kälken (en koppling till jultomtens föregångare, julbocken). Under 1900-talet har även motiv där han använder såväl hästar som renar använts, men många gånger vandrar han endast med julklappssäcken på ryggen.

Renarna anknyter till den amerikansk traditionen som spridits i populärkulturen, men en skillnad är att i äldre nordisk jultradition genomförs slädfärden nere på marken, och inte med flygande släde/renar som i Amerika.^[6]

Referenser

1. Vem som skrivit dikten är omdiskuterat, det kan antingen ha varit Clement Clarke Moore eller Henry Livingston, Jr..
2. Moore, Clement Clarke (2017). Julaftonsnatt. Modernista. sid. 13. Libris 20774949. ISBN 978-91-7701-790-5 
3. Pupovac, Jessica. ”Writing 'Rudolph': The Original Red-Nosed Manuscript” (på engelska). National Public Radio. https://www.npr.org/2013/12/25/256579598/writing-rudolph-the-original-red-nosed-manuscript?ft=3&f=1032&t=1603118417936. Läst 19 oktober 2020. 
4. Live Science: "Are Santa's Reindeer Males?", 20 september 2012, läst 17 oktober 2016
5. ”Rudolf er samisk”. NRK Nyheter. http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/troms_og_finnmark/1.4157664. Läst 13 augusti 2012. 
6. Helena Andersson (29 november 2012). ”Det är fantastiskt att se glädjen i barnens ögon”. Västerås Tidning (sidan 8). Arkiverad från originalet den 18 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161018222822/http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/8633. Läst 30 november 2012. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Jultomtens renar.