Johannes II Komnenos, född 13 september 1087, död 8 april 1143, var bysantinsk kejsare 1118–1143.
Johannes II Kommenos var son till Alexios I Komnenos, och Irene Dukas. Han lät i samråd med sin döende far oväntat kröna sig och förekom på så sätt släktens försök att uppsätta Johannes syster Anna Komnena och hennes man på tronen.
Johannes, kallades "Kalo-Johannes" (Johannes den ädle) uppskattades av undersåtar och utlänningar för duglighet, allvar och karaktärsfasthet.[3]
Johannes fortsatte sin fars strävan att expandera på sina grannstaters bekostnad och lyckades att erövra ytterligare områden av turkarna i Anatolien, och han lyckades genom militära framgångar behålla de bysantinska territorierna i större delen av Balkan. Ett troget stöd hade han i sin barndomsvän, den statskloke turken Axuk. Mot normannernas kung Roger II av Sicilien sökte han stöd genom förhandlingar med den tyske kejsaren.[4]
Noter