Lars Johan Laurentz, född 22 juni1851 i Kristinehamn, död 20 juli1901 i Djursholm, var en svensk arkitekt. Huvuddelen av Laurentz produktionen återfinns i Stockholm där han ritat ett femtiotal byggnader, varav många i påkostade lägen längs stadens paradgator.
Utbildning
Laurentz utbildade sig vid Tekniska elementarskolan i Örebro (1867–1868) och flyttade därefter till huvudstaden för studier vid Konstakademien. På 1870-talet praktiserade han i bröderna Kumliens arkitektkontor[4], därefter följde fortsatta studier utomlands vid École nationale des arts décoratifs i Paris (1882–1884) och vid Wiens konstakademi (1884–1886).[5] I slutet av 1880-talet bosatte han sig i Stockholm och öppnade eget arkitektkontor.
Stilval och produktion
Laurentz hann rita ett femtiotal byggnader i Stockholm, många mycket påkostade, under de 15 år han verkade i staden. Stilmässigt följde han tidens strömningar; under det tidiga 1880-talet dominerar putsarkitekturens klassiska former i vilka han skolats hos bröderna Kumlien. I 1880-talets slut byts putsen mot tegel genom de nordeuropeiska renässansinfluenser som blev rådande i stadsbyggandet. Genom att blanda mönstermurningar i tegel med putsornament skapades en dekorativ kontrastverkan. Mot 1890-talets slut dominerar de äkta materialen och flera av byggnaderna kläs helt i natursten. Den stadsbildmässiga effekten förstärks av de många hörnfastigheterna, exempelvis på paradgatan Strandvägen där Laurentz ritat fem hörnhus.[4]
Entréer och trapphus var rikt dekorerade, och det var inte ovanligt att våningar i mer påkostade lägen försågs med målningsdekor i tak och väggfält. Arkitekten var även känd för sina goda planlösningar på svåra tomter.
Genom sin nära samverkan med grosshandlaren och byggherren Isaak Hirsch förmedlades flera projekt i trakterna kring Sundsvall, bland annat det Hirschska huset.[4]