Johan Arendt Bellman (1664–1709)

Johan Arendt Bellman
Född	1664[1][2][3] Stockholms stad[1], Sverige
Död	28 november 1709[1] Stockholms stad[1]
Medborgare i	Sverige[4]
Sysselsättning	Klassisk filolog, universitetslärare, poet
Maka	Catharina Elisabet Daurer[1][5]
Barn	Jacob Martin Bellman (f. 1706) Johan Arendt Bellman (f. 1707)
Redigera Wikidata

Johan Arendt Bellman, född (döpt 7 februari) 1664 i Stockholm, död där den 28 november 1709, var en svensk universitetslärare och musiker.

Biografi

Bellman var elev vid Tyska skolan och utmärkte sig tidigt som sångare och virtuos på flera instrument. Han anställdes redan som 15-årig skolyngling i Karl XI:s hovkapell. Vid Karl XI:s kröning i Uppsala 1675 framträdde han och sjöng solo. Han skrev både på både svenska och latin.

Bellman var musikstipendiat under rector cantus Harald Vallerius 1680–1691 och var på förslag att efterträda denne. Samtigt undervisade han välborna söner i musik. Under en utlandsresa inköpte han 1699 en nyligen utgiven lutbok och 1698 en citrinchen som sonsonen Carl Michael kom att ärva. Som professor var han preses för Georgius Isaaci Vallerius dissertation De antiqua et medii aevi musica 1706.

Bellman blev student vid Uppsala universitet 1678, filosofie magister där 1691, och efterträdde Petrus Lagerlöf som professor i romersk vältalighet och poesi 1699. Han var universitetets rektor 1704.

Familj

Bellman var farfar till skalden Carl Michael Bellman och son till skräddarmästaren Martin Casten Bellman. Han var gift med Catharina Elisabet Daurer (1688–1709), dotter till sekreteraren i guvernementet över drottning Kristinas underhållsländer Jakob Daurer (1649–1713) och hans hustru Catharina von Santen (1665–1743).

Källor

• Bellman, 1, Johan Arndt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
• Kjellberg, Erik (1979). Kungliga musiker i Sverige under stormaktstiden: studier kring deras organisation, verksamheter och status ca 1620- ca 1720. Uppsala: Inst. för musikvetenskap, Uppsala universitet. Libris 8201500 
• Jan Olof Rudén (2023). Musiken i Uppsala under stormaktstiden : bidrag till dess historia grundade på en arkivinventering. 2, 1660-1730. Del B, Biografier s. 206-215 [Elektronisk resurs]. Läst 4 april 2024

Noter

1. ^ [ ] Johan Arent Bellman, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18443, läs online.^{[källa från Wikidata]}
2. Libris, Kungliga biblioteket, SELIBR-ID: 237968, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, CERL: cnp00562351, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Libris, Kungliga biblioteket, 22 oktober 2012, Libris-URI: qn2462n81sxd8gs, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
5. Per Daniel Amadeus Atterbom, Svenska siare och skalder eller grunddragen af svenska vitterhetens häfder. Intill och med Gustaf III:s tidehvarf tecknade af P.D.A. Atterbom. Sjette delens förra afdelning, 1852, s. 9, Litteraturbanken utgåva: AtterbomPDA/titlar/SvenskaSiareOchSkalderVI1/sida/9/etextAtterbomPDA/titlar/SvenskaSiareOchSkalderVI1, läs online, läst: 20 november 2020, ”...knöt 1704 ett det sällaste äktenskapsband”.^{[källa från Wikidata]}

Vidare läsning

• Axel Nelson: Johan Arendt Bellman (1664–1709) i Svenskt biografiskt lexikon (1922)
• Gurli Taube: "Adelspedagogik vid 1700-talets början. Johan Arendt Bellmans undervisningsplan för Carl Fredrik Piper." i Lychnos, Lärdomshistoriska samfundets årsbok 1967–1968

Företrädare: Jesper Svedberg	Inspektor för Stockholms nation 1703–1709	Efterträdare: Laurentius Molin
Företrädare: Johan Upmarck	Uppsala universitets rektor Ht 1704	Efterträdare: Petrus Elvius