Jean le Rond d'Alembert var oäkta son till en parisisk markisinna och författare, salongsvärdenClaudine Guérin de Tencin, och blev som nyfödd lämnad på trappan till kyrkan Saint-Jean-le-Rond i Paris. Som ofta när det gällde hittebarn namngavs han efter den kyrkas skyddshelgon vid vilken man hade hittat honom. Uppväxt i en glasmästares familj fick han ändå understöd av sin biologiska far, adelsmannen Destouches, som såg till att d'Alembert fick en god uppfostran och utbildning. Han kunde därför ta examen vid Collège Mazarin1735 och bli antagen som medlem i Vetenskapsakademien1741.
Verk
Inom matematiken var d'Alembert verksam inom området för ämnets tillämpningar, särskilt dynamiken. I Traité de dynamique (1743) formulerade han d'Alemberts princip. Innebörden i denna princip är att Newtons första lag gäller inte bara för kroppar i vila utan även för kroppar i rörelse. Tas hänsyn till tröghetskrafterna kan varje dynamiskt problem behandlas som ett jämviktsproblem.
d'Alemberts arbeten omfattar även vätskors dynamik, vindarnas teori, vibrerande strängars fysik med mera. Inom den rena matematiken är d'Alemberts utveckling av teorin för partiella differentialekvationer mest känd. Här är d'Alembert-operatorn eller d'Alembertianen, (även vågoperatorn) en fortfarande väl använd notation.
Vid sidan av sina matematiska och matematisk-fysikaliska arbeten är d'Alembert känd för sitt medarbetarskap i Diderotsden stora Encyklopedien.
Filosofi
Vänskapen mellan d'Alembert och Voltaire är också väl känd, och d'Alembert själv betraktas som en av upplysningsfilosoferna. Han ansåg att kunskap kan nås på tre sätt: genom minnet, förnuftet och fantasin.
Genom sin uppfattning om vetenskapernas historia som en utveckling från metafysisk spekulation till empirisk forskning är d´Alembert en föregångare till den moderna positivismen. Han bidrog även till den estetiska vetenskapen genom musikteoretiska avhandlingar och deltog i upplysningens kulturkamp genom inlägg mot jesuiternas maktställning. Hans filosofiska huvudarbete är Essai sur les éléments de la philosophie (1759).[19]
^ [abcd] Fjodor Mentsov, Д'Аламбер, vol. 15, Entsiklopeditjeskij leksikon, 1838.[källa från Wikidata]
^ [abc] unknown value, Аламбер, Жан, vol. I, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon, band I 1890, 1890.[källa från Wikidata]
^ [abcdefgh] Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 55, ISBN 978-2-221-06888-5.[källa från Wikidata]
^Recherches sur Diderot et sur l'Encyclopédie, vol. 47, Aux amateurs de livres, 2012, s. 243-289 .[källa från Wikidata]
^Fjodor Mentsov, Д'Аламбер, vol. 15, Entsiklopeditjeskij leksikon, 1838, ”Он был побочный сын известной красотою и умом госпожи Тансен (Tencin), сестры кардинала Тансена, архиепископа Лионскаго, и французского комического писателя Детуша.”.[källa från Wikidata]
^unknown value, Аламбер, Жан, vol. I, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon, band I 1890, 1890, ”Род. в Париже 16 ноября 1717 г. от блестящей и остроумной г-жи Тансен и инженерного офицера Детуша, брата известного поэта.”.[källa från Wikidata]
^unknown value, Аламбертъ, vol. 1, Entsiklopeditjeskij leksikon, 1835, ”... был сын Госпожи де Тансен и поэта Детуша, которые подкинули его.”.[källa från Wikidata]