Senator William P. Kellogg avgick 1872 efter att ha vunnit guvernörsvalet i Louisiana. Eustis tillträdde först 1876 som Kelloggs efterträdare i och med att senaten hade vägrat att godkänna de två tidigare tillträdande senatorerna William L. McMillen och P.B.S. Pinchback. McMillen hade först valts av en utbrytarfaktion i delstatens lagstiftande församling och valets legitimitet ifrågasattes. Valet av afroamerikanen och tidigare guvernören Pinchback godkändes sedan inte av demokraterna. Att Pinchback nekades tillträde i förmån för Eustis innebar ett steg vidare i riktningen att afroamerikanerna successivt förlorade de medborgerliga rättigheter de hade fått i sydstaterna som följd av amerikanska inbördeskriget.
Eustis kandiderade 1879 till omval men demokraterna nominerade Benjamin F. Jonas i stället. Sex år senare lyckades Eustis besegra Jonas och han tillträdde på nytt som senator för Louisiana. Eustis efterträddes 1891 av Edward Douglass White.
Eustis tillträdde 1893 som ambassadör i Paris. Han efterträddes 1897 av Horace Porter.[1]
