Jakob Jönsson Helsing, född omkring 1690, död 1733 i Danmark, var en kringresande romsk borgare, hästhandlare och soldat. Han förekommer som informant i Samuel P Björkmans De Cingaris i Uppsala 1730, vilken är den första akademiska avhandlingen om romer och romani skriven i Sverige.[1][2] Han omnämns även i Zigenarna och deras avkomlingar i Sverige (1944) av Allan Etzler.
Biografi
Det är okänt var Helsing föddes, han anger olika födelseplatser under sitt liv, däribland Helsingborg och Bollnäs. Han tillhörde resandefolket och antogs som borgare i Karlshamn 1715 där han skulle handla med tobak och hästar.[3] Han misskötte sig dock som borgare och bara något år senare efterlystes han för att han inte betalat skatt till staden. I efterlysningen beskrivs han vara av längre kroppslängd och ha ett mörkt utseende med svart hår och ”brunacktig i ansicktet". Vid ett annat tillfälle beskrivs han även bära stora mustascher och ha ett "brunette trinlagt ansikte".[4] Helsing deporterades till Norge 1728 för att han var "zigenare", men återkom till Sverige i november samma år. Helsing antogs senare som grenadjär vid Svea livgarde i december 1728. Enligt avskedspass hade han tidigare tjänstgjort inom det militära i Danmark.
När han satt frihetsberövad vid Uppsala slott besöktes han av Uppsalastudenten Samuel P Björkman som fått i uppdrag av professorn Anders Grönwall att skriva en avhandling om "zigenarnas" historia och språk. Helsing blev Björkmans informant gällande ord på romani, vilket i arbetet redovisas i glosor och är ett av de tidigaste beläggen för språket i Norden. Helsing blev senare samma år deporterad till Pommern med sin familj. Han återfinns senare i Danmark där han åtalades för mord på tre personer. För detta dömdes han till döden, vilket verkställdes i Nyborg i augusti 1733.
Källor
