Norman var 1882-1888 guvernör över Jamaica och 1889-1895 Queenslands guvernör, på båda dessa poster högt uppskattad av befolkningen. Han avböjde 1893 det honom av Gladstone erbjudna vicekungsämbetet i Indien, blev 1896 Queenslands officielle representant (agent general) i London, 1901 guvernör över invalidhuset i Chelsea och i samband med Edvard VII:s kröning 1902 fältmarskalk.
Normans sista offentliga uppdrag var det krävande värvet som militär medlem av den stora undersökningskommissionen rörande boerkriget. Norman skrev bl.a. Narrative of the campaign of the Delhi army (1857) och Relief of Lucknow (s.å.). Jfr W. Lee Warner, "Memoirs of field-marshal sir Henry Wylie Norman" (1908).