PROFILBARU.COM

Hedvig Gebhard
	Hedvig Gebhard
Född	14 december 1867; Åbo
Död	13 januari 1961 (93 år); Helsingfors
Medborgare i	Finland och Storfurstendömet Finland
Sysselsättning	Journalist, politiker
Befattning
	Ledamot av Finlands riksdag; Finlands 1:a riksdag och Finlands 2:a riksdag, Birkalands valkrets (1907–1909); Ledamot av Finlands riksdag, Nylands valkrets (1919–1922); Ledamot av Finlands riksdag, Nylands valkrets (1924–1929)
Politiskt parti
	Finska partiet; Samlingspartiet
Make	Hannes Gebhard
Barn	Maiju Gebhard (f. 1896)
Utmärkelser
	Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1942)
	Redigera Wikidata

Hedvig Maria Gebhard, född Silén 14 december 1867 i Åbo, död 13 januari 1961 i Helsingfors, var en finländsk journalist, politiker och kvinnosakskvinna. Gebhard spelade en betydelsefull roll inom andelsrörelsen i Finland och var en av Finlands första kvinnliga riksdagsledamöter. Hon var gift med Hannes Gebhard och mor till Maiju Gebhard.

Uppväxt och utbildning

Hedvig Gebhard föddes i ett svenskspråkigt hem i Åbo. Hennes far, August Oskar Silén, hade genom hårt arbete skapat sig en förmögenhet och vunnit burskap som köpman. Modern, Hedvig Josephina Palmberg, var dotter till en kyrkoherde i Pojo och Ekenäs. Gebhards bror var John Silén. Då flickor inte kunde avlägga studentexamen i Finland, fortsatt Gebhard sin skolgång vid Lyceum för flickor i Stockholm. Efter studentexamen skrevs hon in vid Uppsala universitet 1889, men började samma år studierna vid Helsingfors universitet. Där träffade hon Hannes Gebhard som hon gifte sig med 1891.

Karriär

Andelsrörelsen och journalistik

Gebhard utförde ett betydelsefullt livsverk inom andelsrörelsen, särskilt vid sidan av sin man Hannes Gebhard inom sällskapet Pellervo. Hon redigerade den svenska upplagan av tidskriften Pellervo 1900–1926.

Engagemanget i andelsrörelsen tog sin början när hon, tillsammans med sin make, reste till Tyskland på 1890-talet för att dokumentera funktionssättet hos jordbrukskooperationerna.

Gebhard var involverad i grundandet av den kooperativa andelsaffären Elanto i Helsingfors. Gebhard var även medlem i dess förvaltningsråd från 1905 till 1917 och blev medlem av Centrallagets förvaltningsråd från 1918.

Gebhard medverkade även i redaktionen för tidskriften Kotiliesi i nästan fyrtio år från dess grundande 1922 till hennes död 1961.

Kvinnosaksarbete

Gebhards engagemang i kvinnosaksrörelsen var omfattande. Hon var med och grundade Unionen Kvinnoförbund i Finland år 1892, och var aktiv inom förbundet under flera årtionden. Som ordförande i Finska kvinnoförbundet 1934–1946 representerade hon även Finland vid internationella kongresser, samt skickades till Sverige under kriget för att tala för Finlands sak.

Politisk verksamhet

Gebhard var en av Finlands första kvinnliga riksdagsledamöter. Hon tillhörde folkrepresentationen 1907–1909 (Finska partiet), samt 1919–1921 och 1924–1929 (Samlingspartiet). I lantdagen framställde Hedvig Gebhard bl.a. motioner om att förbättra de utomäktenskapliga barnens ställning, om gatufred för kvinnor, om moderskapsförsäkring samt om undervisning i hushållslära för kvinnor. Hon var även en av de första kvinnorna i Helsingfors stadsfullmäktige 1919.^[6]

Meriter

Gebhards tilldelades hederstiteln ekonomieråd^(fi) år 1937.

Ordnar

Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden, 1942^[5]

[Redigera Wikidata]

Personligt liv

Hedvig Gebhard var mor till tre barn: dottern Maiju Gebhard, samt två söner. Den ena sonen avled under barndomen (1913), medan den andra sonen gick bort i vuxen ålder (1919). Den senare sonens dotter, Anna-Liisa Sysiharju, flyttade in hos sina farföräldrar Hedvig och Hannes. Hedvig Gebhards dog 1961, 93 år gammal.

Källor

Gebhard, Hedvig i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
Sysiharju, Anna-Liisa (2008–2011). ”Gebhard, Hedvig”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. URN:NBN:fi:sls-4994-1416928957600

Noter

^ Hedvig Gebhard, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4994-1416928957600, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, Id för finländska riksdagsledamöter: 910375, läst: 3 april 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Vuoden 1907 eduskuntavaaleissa valitut kansanedustajat (på finska), justitieministeriet, läs online, läst: 29 maj 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 4644.^{[källa från Wikidata]}
^ Mira Myllyniemi (13 juli 2016, uppdaterad 20 juli 2016). ”Kvinnliga pionjärer i stan: Arja Alho löste budgetkris medan männen badade bastu”. svenska.yle.fi. Yle. https://svenska.yle.fi/a/7-1085955. Läst 6 oktober 2023.

Vidare läsning

Alanen, A. J. (1964). Hannes Gebhard
Huuhka, M (1977). Hedvig Gebhard
Kaaminen, M. (1997). Hedvig Gebhard Pellervossa, parlamentissa ja puutarhassa
Mäkinen, R. & Sysiharju, A.-L. Eteenpäin ja ylöspäin. Hedvig Gebhardin osuus ja toiminta (2006).
Sysiharju, Anna-Liisa (1988). Släkten Silén