På 1940-talet ledde han en egen orkester, som gjorde många inspelningar, bland annat med Arne Domnérus i besättningen. 1949 medverkade han i den så kallade Parisorkestern, som representerade Sverige på jazzfestivalen i Paris samma år. Andra medlemmar var Arne Domnerus, Putte Wickman och Reinhold Svensson.
I Sverige falnade intresset för jazzmusik under 1960-talet och bortsett från enstaka engagemang försörjde sig Törner under sina sista 15 yrkesverksamma år bland annat som vaktmästare och (i huvudsak) caddiemaster på Lidingö Golfklubb.
Sin sista inspelning gjorde Törner 1964 med LP:n Gösta Törner - Living Legend (Nostalgia 7607), där bland andra också klarinettisten Ove Lind och trumslagaren Egil Johansen medverkar.
Törner var också en skicklig tecknare och ritade många porträtt och karikatyrer av inte minst sina musikerkollegor. I denna egenskap anlitades han emellanåt av jazztidskriften Orkesterjournalen, bland annat för dess porträttserie "Svenskt stjärnalbum".
^Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 14022150f, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
Westin, Bo (1993). Gösta Törner : musikanare, tecknare. Publikationer från Jazzavdelningen, Svenskt visarkiv, 0281-5567 ; 10. Stockholm: Svenskt visarkiv. Libris7748508. ISBN 91-85374-26-1
Westin, Bo (1987). Säg det med musik: Thore Ehrling och hans orkester. Publikationer från Jazzavdelningen, Svenskt visarkiv, 0281-5567 ; 5. Stockholm: Gidlund i samarbete med STIM. Libris698698. ISBN 91-7844-102-1 (inb.)