Gunnar Hägg

Gunnar Hägg
Född	14 december 1903[1] Stockholm
Död	28 maj 1986[1] (82 år)
Begravd	Uppsala gamla kyrkogård[2]
Medborgare i	Sverige[3]
Utbildad vid	Stockholms universitet
Sysselsättning	Kemist
Arbetsgivare	Uppsala universitet
Utmärkelser
Björkénska priset (1944) Gregori Aminoffs pris (1982)
Redigera Wikidata

Gunnar Hägg, född 14 december 1903 i Stockholm,^[4] död 28 maj 1986 i Helga Trefaldighets församling,^[5] var professor i allmän och oorganisk kemi vid Uppsala universitet 1937–1969. Hägg blev filosofie doktor vid Stockholms högskola 1929 på avhandlingen X-ray studies on the binary systems of iron with nitrogen, phosphorus, arsenic, antimony and bismuth och samtidigt docent.

Biografi

Gunnar Hägg skrev flera flitigt använda läroböcker i kemi på universitetsnivå, som Kemisk reaktionslära (1940, 10:e och sista upplagan 1977). Hans mest kända lärobok är Allmän och oorganisk kemi (1963, 9:e och sista upplagan postumt 1989 reviderad av Nils-Gösta Vannerberg), som under flera decennier var den lärobok som användes i de inledande kemikurserna på universitet och tekniska högskolor i Sverige, och som ett par generationer av svenska kemister och kemiingenjörer känner som "Hägg". En engelskspråkig upplaga hade titeln General and Inorganic Chemistry (1969).

Hägg var ledamot av Vetenskaps-Societeten i Uppsala från 1940, av Vetenskapsakademien från 1942, av Fysiografiska Sällskapet i Lund från 1943, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) från 1957. Han var ledamot av Nobelkommittén för kemi från 1965. Han tilldelades 1969 IVA:s stora guldmedalj "för hans insatser som forskare och undervisare inom oorganisk kemi, särskilt med tillämpning av röntgenkristallografi".^[6] Häggsalen i Ångströmlaboratoriet på Uppsala universitet är uppkallad efter honom.

Gunnar Hägg är gravsatt i minneslunden på Uppsala gamla kyrkogård.

Se även

• Bodil Jerslev Lund

Källor

• Gunnar Hägg i Vem är det 1969
• Hägg, Gunnar på SvenskaGravar.se

Noter

1. ^ [ ] Mindat.org : The Mineral and Locality Database.^{[källa från Wikidata]}
2. Svenskagravar.se, läs online, läst: 27 oktober 2021.^{[källa från Wikidata]}
3. Libris, Kungliga biblioteket, 1 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
4. Hägg, Gunnar i Vem är det 1963
5. Döda 1982-1992 i Vem är det 1993
6. ”Samtliga innehavare av Stora guldmedaljen”. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. http://iva.ntier.se/Verksamhet/Utmarkelser/Stora-guldmedaljen/Samtliga-innehavare-av-Stora-guldmedaljen/. Läst 17 april 2009. 

Externa länkar

• Metalliska nitrider, karbider, borider och hydrider, en artikel av Hägg ur Teknisk Tidskrift 1931
• Gunnar Hägg i Libris

Företrädare: Gunnar Blix

Inspektor för Gotlands nation 1944–1948

Efterträdare: Ivan Engnell