En del av gränsen följer vattendelare. Från Dalarna och norrut följer gränsen oftast vattendelaren mellan älvar som rinner till hav väster om Sverige och älvar som rinner till Östersjön. Klarälvens och Hårkans övre lopp tillhör mestadels Norge. I Värmland och Dalsland går gränsen mellan i huvudsak längs vattendelaren mellan Klarälven/Göta älvs och Glomma/Haldenvassdragetsavrinningsområden, men också tvärs över sjöar och öar i dem, och längs vissa vattendrag. Även längre norrut avviker gränsen ibland från vattendelaren, så att Rogen tillhör Sverige och Lierne tillhör Norge fast de ligger på andra sidan vattendelaren.
Gränsen drogs om flera gånger på grund av krig; vid freden i Brömsebro (1645), freden i Roskilde (1658) och freden i Köpenhamn (1660). I Nasselbackatraktaten 1661 om gränsen mellan Bohuslän och Norge gjordes en beskrivning av naturformationer som gränsen passerade, men gränsrösen byggdes inte då. Efter undertecknande av Strömstadstraktaten 1751, byggdes 1752-1765 gränsrösen längs resten av gränsen.[3] På gränssträckan mellan Bohuslän och Norge byggdes gränsrösen först 1835.
Under andra världskriget, i samband med Tysklands ockupation av Norge, flydde många norrmän över gränsen till det neutrala Sverige. Regleringen av norska invandrare var strikt mellan 1940 och 1941; flera förmodade flyktingar avvisades.[5]
Den senaste revideringen av gränsen mellan Sverige och Norge skedde i november 2023 då en 500 kvadratmeter stor yta överfördes Sverige från Norge. Detta efter att en bäck i Aremark förflyttas till väster vid en översyn av gränsen sedan den senaste översynen. [6]
Båda länderna deltar i Schengensamarbetet och Nordiska passunionen, och därmed saknas systematiska personkontroller. Tullkontroller förekommer däremot. Dessa utförs av norska Tollvesenet och svenska Tullverket. Det finns ett samarbete, så att en tullstation kan klarera och kontrollera fordon i båda riktningar.[16] Många vägar som inte har tullstation korsar gränsen (inklusive väg E16), men där får bara fordon utan varor att deklarera passera. De övervakas via video och tillfälliga kontroller. Lastbilar får normalt inte använda sådana övergångar alls, men transportföretag kan få tillstånd att använda dem, även med last, och då deklareras lasten elektroniskt.[17]
Redan 1957 började man samarbeta så norska myndigheter tog hand om vissa gränsstation och svenska myndigheter andra. 1959 formaliserades samarbetet, vilket ledde till en lag den 18 december (SFS 1959:590), en förordning (SFS 1959:591) och en föreskrift från Generaltullstyrelsen den 30 december (TFS 1959:255). [18]
.jpg)
,_Europavei_14.jpg){kind=small}
