I Stockholm bildades år 1626 Klock-, Kron- och Styckgjutarämbetet och detta år kan därför anses som ett märkesår i svensk klockgjutningshistoria. Regeringen lät inkalla utländska mästare, och dessa fick stor betydelse för yrkets utveckling i Sverige.
Biografi
Gerdt Meyer kallades till Sverige och anlände troligen på 1630-talet från Tyskland till Stockholm och var så skicklig att han 1641 fick kunglig fullmakt som kronans styckgjutare. Han grundade 1641 Meyerska Styckgjuteriet vid Hötorget (Beridarebanan) i Stockholm,[1] som under sekler tillverkade många klockor i Sverige. Han byggde ett gjuterihus, det Meyerska styckgjuteriet, på kronans tomt vid Rännarebanan (söder om nuvarande Hötorget), där sedan inrättningen bibehölls till slutet av 1700-talet. Meyer fortsatte att arbeta in på 1650-talet (han levde ännu 1656, men var död 1659). Han göt framförallt kanoner ("stycken") och kyrkklockor, av vilka några bevarats till vår tid (1913).
År 1651 göt Gerdt Meyer Storklockan vid Klockstapeln vid Bromma kyrka. Storklockan har en ingraverad text som säger att den är en gåva från fältmarskalken greve Lennart Torstenson (1603-1651), som i Bromma på 1640-talet lät bygga Ulvsunda slott. Kyrkklockan skänktes 1651 av Lennart Torstenson och hans hustru, Beata De la Gardie (Johansdotter) (1612–1680). Den är prydd med Torstensonska och De la Gardieska vapnen och Anno 1651 och en bild av S:t Mikael.
Storklockans inskrift på ena sidan: "LINNART TORSTENSON / GREFWE TILL ORTALA/FRIHERRE TILL WIRESTA. / HERRE TILL FORSTENA. / RESTA OCH RASICH. / BEATA DE LA GARDIE. / GREWINNA TIL ORTALA. / FRIHERRINNA TILL WIRESTA FRW TILL. / FORSTENA, RESTA OCH / RASICH. Storklockans inskrift i en ring överst och med fortsättning av text underst på klockan lyder: GLORIA IN EXCELSIS DEO, ET IN TERRA PAX, HOMINIBUS BONA VOLUNTAS, 1651. LAUDATE DOMINUM IN CYMBALIS BENE SONANTIBUS. HOLMIAE ME FUNDEBAT GERDT. MEÜER. ANNO 1651. Texten lyder i svensk översättning: Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, åt människorna en god vilja. Loven Herren med välklingande cymbaler. Gert Meyer göt mig i Stockholm 1651."
Familj
Meyer gifte sig omkring 1635 med Maria von der Linde av släkten von der Linde (död 1678). Hon var dotter till kammarrådet Erik Larsson von der Linde och Helena Huusman.[2]
^Elgenstierna Gustaf, red (1930). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 5 Lind af Hageby-von Porten. Stockholm: Norstedt. sid. 9. Libris10076756
