PROFILBARU.COM

	GD 362
Observationsdata; Epok: J2000.0
Stjärnbild	Herkules
Rektascension	17t 31m 34,33s
Deklination	+37° 05′ 20,6 ″
Skenbar magnitud ()	16,23
Stjärntyp
Spektraltyp	DAZB
B–V	+0,2
Astrometri
Egenrörelse (µ)	RA: +24,010 ± 0,033 mas/år; Dek.: -216,997 ± 0,044 mas/år
Parallax ()	17,8145 ± 0,0332
Avstånd	ca 150 lå (50,6 pc)
Detaljer
Massa	0,73 ± 0,02 M☉
Temperatur	10 540 ± 200 K
Andra beteckningar
	G 204-14, LSPM J1731+3705, 2MASS J17313433+3705209, NLTT 44986, PG 1729+371, USNO-B1.0 1270-00310327, WD 1729+371, WISEA J173134.33+370518.4, WISE J173134.34+370518.5, Gaia DR2 1336442472164656000, Gaia DR3 1336442472164656000

GD 362 är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Herkules. Den har en skenbar magnitud av ca 16,23^[2] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning på ca 17,8 mas,^[5] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 150 ljusår (ca 51 parsek) från solen.

Egenskaper

GD 362 är en vit dvärgstjärna av spektralklass DAZB.^[3] Den har en massa som är ca 0,73^[8] solmassa och en effektiv temperatur av ca 10 500 K.^[8]

År 2004 visade spektroskopiska observationer att den har en relativt hög koncentration av metaller i dess atmosfär. Eftersom vita dvärgars höga gravitationsfält snabbt tvingar tunga element att sätta sig mot botten av atmosfären, innebär detta att atmosfären förorenats av en extern källa.^[8] År 2005 angav infraröda fotometriska observationer att den var omgiven av en stoftring med storlek jämförbar med Saturnus ringar, vilket gav en förklaring till denna förorening.^[9]

År 2006 använde Benjamin Zuckerman, Michael Jura och andra astronomer Keck-observatoriets teleskop för att erhålla högupplösta spektra av GD 362 som visade att tunga grundämnen i stjärnans atmosfär förekommer i koncentrationer som liknade dem i jord-månsystemet.^[9] Gruppen drog slutsatsen att ett möjligt ursprung för GD 362:s stoftring och atmosfärsföroreningar var att en stenasteroid med en diameter på cirka 200 km sönderdelades av tidvatteneffekter mellan 100 000 och 1 miljon år sedan. Om detta är ursprunget anger spektra att asteroiden borde ha haft en sammansättning som liknar jordskorpan, vilket tyder på att stjärnan kan ha haft en jordliknande planet innan den gick in i dess fas av röd jätte.^[6]^[8]^[10]

GD 362 har varit en vit dvärg i cirka 900 miljoner år.^[11]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, GD 362, 28 januari 2022..

Noter

^ Constellation boundaries, CDS. Upptagen 4 oktober 2007.
^ [a b c d] Improved Astrometry and Photometry for the Luyten Catalog. II. Faint Stars and the Revised Catalog, Samir Salim and Andrew Gould, Astrophysical Journal 582, #2 (January 2003), pp. 1011–1031; CDS ID J/ApJ/582/1011. Entry for NLTT 44986. Upptagen 4 oktober 2007.
^ [a b c] "GD 362". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 4 oktober 2007.
^ Discovery of a Cool, Massive, and Metal-rich DAZ White Dwarf, A. Gianninas, P. Dufour, and P. Bergeron, The Astrophysical Journal 617, #1 (December 2004), pp. L57–L60.
^ [a b c d e] GD 362 (unistra.fr). Hämtad 2022-11-09.
^ [a b] Dunham, Will (2007-08-16). "Burned-out star harbors signs of Earthlike planets". Reuters. Hämtad 2007-08-17.
^ Direct Distance Measurement to the Dusty White Dwarf GD 362, Mukremin Kilic, John R. Thorstensen, and D. Koester, ApJL,689,1
^ [a b c d e f] Zuckerman; et al. (2007). "The Chemical Composition of an Extrasolar Minor Planet". The Astrophysical Journal. 671 (1): 872–877. arXiv:0708.0198. Bibcode:2007ApJ...671..872Z. doi:10.1086/522223.
^ [a b] A Dusty Disk around GD 362, a White Dwarf with a Uniquely High Photospheric Metal Abundance, E.E. Becklin, J. Farihi, M. Jura, Inseok Song, A. J. Weinberger, and B. Zuckerman, The Astrophysical Journal 632, #2 (October 2005), pp. L119–L122.
^ "GD 362 Shows Signs It Had An Earthlike Planet". Scientificblogging.com. 2007-08-16. Archived from the original on 2013-02-02. Hämtad 2007-08-17.
^ "Stars with Exoplanets: GD 362". Hämtad 2007-08-17.