Ferdinand Zellbell den yngre

Ferdinand Zellbell den yngre
Född3 september 1719[1][2]
Stockholm[1]
Död21 april 1780[1][2] (60 år)
Stockholm[1]
Medborgare iSverige
SysselsättningKompositör[3], violinist, dirigent, cembalist, organist, lärare
ArbetsgivareKungliga Hovkapellet (1750–1780)[4]
Storkyrkoförsamlingen (1753–1779)[4]
FöräldrarFerdinand Zellbell den äldre[1]
Redigera Wikidata

Ferdinand Zellbell, vanligen kallad d. y. (den yngre), döpt 3 september 1719 i Stockholm, död 21 april 1780, var en svensk kompositör, hovkapellmästare och organist. Han var son till Ferdinand Zellbell d.ä..

Biografi

Efter läroår hos fadern, blev Zellbell elev till Johan Helmich Roman i Stockholm och Georg Philipp Telemann i Hamburg. År 1736 anslöts han till Kungliga hovkapellet som expectant. Han blev kunglig konsertmästare med hovkapellmästares titel 1750. 1753 tog han över sin fars organisttjänst i Storkyrkan (formellt dock inte förrän vid faderns död 1765). Han följde med Patrick Alströmer till Ryssland 1758. I Stockholm deltog han aktivt i musiklivet, bl.a. inom Frimurareordens musikverksamhet.

Zellbell var en av Kungliga Musikaliska Akademiens stiftare den 7 december 1771. Han blev också invald som en av dess första ledamöter (ledamot nr. 10), samt till direktör för läroverket (1771-1774).

Zellbells huvudinstrument var orgel, klaver och violin. Hans kunnighet och improvisationsfärdigheter var mångomvittnade, men som kompositör tillhör han kanske inte sin tids största. Som sådan var han senfärdig och var inte nyskapande. Han var tilltänkt som kompositör till den första svenska operan, Thetis och Pelée (1773), men budet gick istället till Francesco Antonio Uttini [5].

Verkförteckning

Orkesterverk

  • 6 sinfonior i C-dur, G-dur, D-dur (2), A-dur och d-moll, inklusive två från operan Il giudizio d'Aminta
  • Sinfonia A-dur
  • Sinfonia C-dur
  • Uvertyrer i d-moll och D-dur
  • Uvertyr från Sveas högtid
  • Introduzzione g-moll
  • Lamento, c-moll (1771)
  • Fagottkonsert a-moll
  • Cellokonsert D-dur (1741)
  • Musica marina al turcheso eller Turkisk watten musique (1762, uppförd 1767), förlorat verk

Verk för klaver

  • Sonat för cembalo G-dur (från en planerad serie av 12)

Vokalverk

Opera

  • Il giudizio d'Aminta (Amintas domslut) (libretto: L. Lazzaroni) (St. Petersburg 1758)
  • Sveas högtid eller Fria konsternas vördnadsoffer åt Dygderna, operabalett (Gustaf Fredrik Gyllenborg) (Stockholm 1774), endast uvertyren är bevarad

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Zellbell, 1904–1926.

Noter

  1. ^ [a b c d e] Levande Musikarv-ID: zellbell-ferdinand, läst: 7 januari 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Zellbell_Jr.,_Ferdinand, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Musicalics, Musicalics kompositörs-ID: 97522, läst: 5 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Fabian Dahlström, Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850, 2013, s. 422.[källa från Wikidata]
  5. ^ Martin Tegen. Texthäfte till Solokonserter av Agrell, Zellbell och Johnsen. Musica Sveciae MSCD 411
  6. ^ Bibeln 

Tryckta källor

  • Musiken i Sverige, band 2, Fischer & Co 1993
  • Sohlmans musiklexikon, band 5. Sohlmans förlag AB, 1979
  • The New Grove Dictionary of Music and Musicians band 20. Macmillan Publishers 1980

Externa länkar


Strategi Solo vs Squad di Free Fire: Cara Menang Mudah!