Ernst Meyer, Ur dödruna i Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, Årgång I. 1914, s. 287 Ernst Ludvig Philip Meyer , född den 5 mars 1854 i Stockholm , död den 19 februari 1914 i Uppsala [ 1] svensk biblioteksman och litteraturhistoriker , bror till Adolf Meyer .
Biografi
Meyer avlade studentexamen 1872 , blev 1882 filosofie doktor vid Uppsala universitet samt docent där i litteraturhistoria 1888 . Sedan 1890 anställd vid Uppsala universitetsbibliotek , utnämndes han 1910 till förste bibliotekarie.
Utom uppsatser och avhandlingar i tidskrifter författade Meyer Studier i den Ronsardska skolans poesi (1882), Gustaf Rosenhane bibliografiska arbetet Program utgifna vid Upsala universitet (1905 och 1908) och utgav Olof Kexéls komedi Kapten Puff eller Storprataren (1900)[ 2]
Han utgav Svenska parnassen (fyra band, 1888–1891),[ 3] Valda stycken af svenska författare 1526–1732 (tillsammans med Adolf Noreen , 1893) med mera, och översatte arbeten av Poliziano , Ariosto och Trissino (i Världslitteraturen , utgiven av Henrik Schück , 1902).
Han var ledamot av Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia .[ 4]
Meyer idkade dessutom ett uppskattat humoristiskt författarskap på studentspexets område på Stockholms nation i Uppsala, där hans mest kända spex förmodligen är Erik XIV (1877)[ 5] Ett dockhem (1881),[ 6] Samfundet SHT .
Nordisk familjebok , Meyer, Ernst Ludvig Filip , 1904–1926.
Noter
