Günther medlade vid ett flertal tillfällen, bland annat 1908 i svåra arbetskonflikter. Det var i samband med upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge som Günther utnämndes till den nya posten som svenskt sändebud i dåvarande Kristiania. Den svenska regeringen under liberalen Karl Staaf var vid detta spända tillfälle angelägen om att snabbt etablera goda relationer med Norge och valde en liberal med känd fredsvänlig profil. Günther utgav två memoarverk från diplomatkåren i Kristiania och Köpenhamn (båda 1923).
Günther blev riddare av Vasaorden 1890.[6] Han var i sitt andra äktenskap gift med Georgina Boltenhagen (1860–1908). Han hade i sitt första äktenskap ett barn, och i det andra fem barn, bland dessa Christian Günther och Annie Löfstedt.
Henrik Arnstad: Spelaren Christian Günther. Sverige under andra världskriget, Wahlström Widstrand 2006, ISBN 91-46-21084-9, sid 15-19
Noter
^ [abc] FinnGraven.se, läs online, läst: 6 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^28 september detta år, anger källan Biografiska anteckningar om juris kandidater och till rättegångsverken examinerade vid Upsala universitet 1839-1881, Otto Fredrik Ulff, Z. Hæggströms förlagsexp., Stockholm, 1883, s. 148
^Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris11931231. ISBN 978-91-87676-59-8
^Ulff, Otto Fredrik, Biografiska anteckningar om juris kandidater och till rättegångsverken examinerade vid Upsala universitet 1839-1881., Z. Hæggströms förlagsexp., Stockholm, 1883, s. 148
^Svenska Dagbladets årsbok : 1927, red. Erik Rudberg & Edvin Hellblom, Stockholm 1928, s. 243
^Sveriges statskalender för skottåret 1896, [Bihang : utdrag ur Norges statskalender], utgifven efter Kongl. Maj:ts nådigste förordnande af Dess Vetenskaps-Akademi, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1896, s. 522
.JPG)
_blank_BAR.svg){kind=spacer}
.svg){kind=small}
