Lincoln studerade vid Harvard University utan att utexamineras, studerade därefter juridik och inledde 1811 sin karriär som advokat.[2] År 1818 fyllnadsvaldes han till representanthuset efter Albion K. Parris avgång. Han representerade först Massachusetts och sedan Maine i representanthuset fram till sin avgång som kongressledamot år 1826.[3]
Lincoln efterträdde 1827 Albion K. Parris som guvernör och avled 1829 i ämbetet.[4] Han gravsattes på State of Maine Burial Ground i Augusta.[5] Orten Lincoln i Maine har fått sitt namn efter Enoch Lincoln.[6]