Curium
Curium |
|
---|
Emissionsspektrum | Generella egenskaper |
---|
Relativ atommassa | 247,0703 u |
---|
Utseende | Silvrig metallisk |
---|
Fysikaliska egenskaper |
---|
Densitet | 13 510 kg/m³ (273 K) |
---|
Aggregationstillstånd | Fast |
---|
Smältpunkt | 1 613 K (1 340 °C) |
---|
Kokpunkt | 3 383 K (3 110 °C) |
---|
Molvolym | 1,857 × 10-6 m³/mol |
---|
Smältvärme | 15 kJ/mol |
---|
| Atomära egenskaper |
---|
Atomradie | 174 pm |
---|
Jonisationspotential | Första: 581 kJ/mol (Lista) |
---|
Elektronkonfiguration |
---|
Elektronkonfiguration | [Rn] 5f7 6d1 7s2 |
---|
e− per skal | 2, 8, 18, 32, 25, 9, 2 |
---|
| Kemiska egenskaper |
---|
Oxidationstillstånd | 6, 4, 3 (amfoterisk) |
---|
Elektronegativitet | 1,3 (Paulingskalan) |
---|
Diverse |
---|
Identifikation |
---|
Historia |
---|
Stabilaste isotoper |
---|
Nuklid
|
NF
|
t1/2
|
ST
|
SE (MeV)
|
SP
|
238Cm
|
syntetisk
|
2,4 timmar
|
α ε
|
6,62 0,97
|
234Pu 238Am
|
239Cm
|
{syn.}
|
2,9 timmar
|
α ε
|
6,46 1,70
|
235Pu 239Am
|
240Cm
|
{syn.}
|
27 dagar
|
α ε och SF
|
6,397 0,215
|
236Pu 240Am
|
241Cm
|
{syn.}
|
32,8 dagar
|
α ε
|
6,185 0,767
|
237Pu 241Am
|
242Cm
|
{syn.}
|
162,8 dagar
|
α och SF
|
6,216
|
238Pu
|
243Cm
|
{syn.}
|
29,1 år
|
α ε och SF
|
6,169 0,009
|
239Pu 243Am
|
244Cm
|
{syn.}
|
18,1 år
|
α och SF
|
5,902
|
240Pu
|
245Cm
|
{syn.}
|
8 500 år
|
α och SF
|
5,623
|
241Pu
|
246Cm
|
{syn.}
|
4 760 år
|
α och SF
|
5,475
|
242Pu
|
247Cm
|
{syn.}
|
1,56·107 år
|
α
|
5,353
|
243Pu
|
248Cm
|
{syn.}
|
348 000 år
|
α och SF
|
5,162
|
244Pu
|
249Cm
|
{syn.}
|
64,15 min
|
β
|
0,90
|
249Bk
|
250Cm
|
{syn.}
|
9 700 år
|
α β och SF
|
5,169 0,037
|
246Pu 250Bk
|
251Cm
|
{syn.}
|
16,8 minuter
|
β
|
1,42
|
251Bk
|
252Cm
|
{syn.}
|
2 dagar
|
β
|
|
252Bk
| | Säkerhetsinformation |
---|
| SI-enheter och STP används om inget annat anges. |
Curium är ett radioaktivt metalliskt grundämne som tillhör aktiniderna. Curium är en transuran som bildas i kärnreaktorer. Grundämnet används bland annat som medicinsk strålningskälla. Ämnet är uppkallat efter Pierre och Marie Curie.[1]
Källor
|
|