Kullarna som omger den Como har varit bebodda, sedan åtminstone bronsåldern, av en keltisk stam som kallas Orobii. Det finns ännu lämningar kvar bland de skogklädda kullarna sydväst om staden.
Under första århundradet före Kristus blev området en del av det Romerska riket. Då låg staden uppe på kullarna, men på order av Julius Caesar flyttades den till sitt nuvarande läge nere vid sjön. Området utgjordes då av träskmarker vilka dränerades och planades ut för att ge plats åt staden. Den flyttade staden fick namnet Novum Comum[3] och fick status som municipium.
År 1127 förlorade Como ett tio år långt krig mot den närbelägna staden Milano. Några decennier senare kunde staden, med hjälp av Fredrik I Barbarossa, få sin hämnd när Milano förstördes år 1162. Fredrik Barbarossa lät därefter uppföra flera försvarstorn runt stadens gränser, varav endast ett finns kvar idag.
Därefter blev staden en del av Hertigdömet Milano, efter att ha erövrats 1335.[3] Como tillhörde hertigdömet fram till 1714 då området erövrades av Österrike. Mellan 1796 och 1815 var området franskt under Napoleon I för att efter 1815 åter tillfalla Österrike efter Wienkongressen. Därefter var området österrikiskt fram tills 1859 då Giuseppe Garibaldi gjorde området till en del av det enade kungariket Italien.[3]
Traditionellt är Como känt för sin produktion av siden, men stora delar av den industrin är idag avvecklad och huvuddelen av invånarna arbetar inom tjänstesektorn istället. Under 2000-talet har staden alltmer blivit en del av Milanos ekonomiska sfär och därmed intagit en roll som bostadsförort i större utsträckning. Turismen är en växande näringsgren i Como.[3]
Sevärdheter
Kyrkor
Domkyrkan.
Domkyrkan som började byggas 1396[3] på platsen för den tidigare romanska kyrkan Santa Maria Maggiore. Fasaden byggdes 1457, med det karakteristiska rosfönstret och en portal flankerad av två renässansstatyer av Plinius den äldre och Plinius den yngre som kom från Como. Bygget stod klar 1740.
San Fedele, en romansk kyrka uppförd omkring år 1120. Det ursprungliga klocktornet återuppbyggdes i modern tid. Kyrkan är mest känd för St. Fedeles dörr och dess vackra medeltida utsmyckningar.
Monumental Fountain även känd som Voltas Fontän är ett 9 meter högt monument över Voltas batteri, det var ritad av arkitekten Cesare Cattaneo och målaren Mario Radice. Den står i mitten av Camerlatatorget.
De gamla försvarsmurarna från medeltiden
Castello Baradello, ett litet medeltida slott med utsikt över staden vilket är det enda som återstår av fästningen som uppfördes av Fredrik Barbarossa ungefär 1158.
Transport
Staden ligger i anslutning till motorvägen A9 och har järnvägsförbindelse med Schweiz genom Sankt Gotthardsbanan.[3]