Som konstruktör av ur och precisionsinstrument var Schweder sin tids främste i Sverige. De tornur som han konstruerade hörde till de bästa i världen. Bland dem kan nämnas Klara kyrkas tornur som hade en av Schweder förbättrad grahamgång (en precisionsgång för pendelur) med konstant kraft. Det innebar att exempelvis vindtryck på de stora visarna inte inverkade på den kraft som tillfördes av verket.[2]
Klara kyrkas tornur är numera elektrifierat men en annan av Schweders konstruktioner fungerar fortfarande. Det är det i Stockholm välkända Linderoths kalenderur som ursprungligen smyckade fasaden för G. W. Linderoths urfabrik vid Drottninggatan och som sedan 1977 finns på fasaden av före detta Kreditbankens hus vid Norrmalmstorg. Utöver tid (timmar, minuter och sekunder) visade klockan även veckodag, datum i månaden, månad och årtal. Det var mycket ovanligt att ett så stort ur hade sekundvisare. För att få en jämn gång på sekundvisaren utförde pendeln en roterande rörelse, skyddad av en tunna. Endast årtalet fick ändras manuellt, medan resten skiftade automatiskt.[3]
För att förbättra den svenskspråkiga litteraturen om urmakeriet lät han år 1874 utge verket Praktisk handbok för urmakare, med åtta kapitel och 17 litografiska planscher.[4]
I slutet av 1916 lämnade han Linderoths med pension. År 1925 hedrades Schweder av Svenska urmakarförbundet med den så kallade Schwedermedaljen, som sedan dess utgör organisationens belöning för urmakare med särskild yrkesskicklighet. Han avled drygt en vecka efter sin 96-årsdag.
^Schweder, Claes Gustaf (1874). Praktisk handbok för urmakare. Stockholm: Eklund, P. B
Tryckta källor
Lundin, Jim; Borgelin, Peter (2008). G. W. Linderoths urfabrik. Karlskrona. ISBN 978-91-633-2115-3
Borgelin Peter - "Sven Sandström - Det moderna svenska urmakeriets nestor" - TID-SKRIFT, årgång 7 (2015), sid 34-45. TID-SKRIFT (De Gamla Urens Vänner i Sverige).
