Blåman

För andra betydelser, se Blåman (olika betydelser).

Blåman (fornnordiska: blámaðr, fornsvenska: blaman) var i fornsvenskan och äldre nysvenskan etnonymen för mörkhyad människa,^[1][2] i synnerhet nordafrikaner.^[2] Förledet härrör från att blå i äldre tider även betydde svart.^[3] Samma förled återkommer i Blåland (fornnordiska: Bláland), det fornsvenska namnet på Nordafrika.^[4]

Ynglingasagan, den första sagan i Heimskringla som nedtecknades omkring 1230 på Island, nämner både Blåland och blåmän. Där står bland annat "þar eru blámenn".^[5] Ordet blåman användes även i bland annat Gustav Vasas bibel från 1541.^[6]

På Norrmalm i Stockholm finns ett kvarter med namnet Blåmannen.

Se även

• Nordafrika under antiken
• Kategori:Etnonymer för mörkhyade afrikaner

Referenser

• Nationalencyklopedin 2008^{[specificera källa]}
• Bra Böckers Lexikon, band 3, BIL-BROT, Fjärde upplagan 1991

Noter

1. Blåmän i Nordisk familjebok (första upplagan, 1878)
2. ^ [ ] Svenska Akademiens ordbok: blåman
3. Blå i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
4. ”Blåland” (på norska). Store norske leksikon (2005 - 2007). snl.no. 7 november 2021. Arkiverad från originalet den 2 juni 2023. https://web.archive.org/web/20230602140621/http://snl.no/Bl%C3%A5land. Läst 20 september 2023. ”Blåland var det nordiske navnet på Afrika i middelalderen. Blåland, som oftest forstått som Nord-Afrika, omtales hos Snorre i Yngligesagaen, og også i andre sagaer. Det kan også ha vært brukt om områder lenger sør, som Etiopia. Blåland var befolket av mennesker med mørk hud, omtalt som blåmenn i sagaene og andre middelaldertekster.” 
5. Heimskringla. Nóregs Konunga i Projekt Runeberg
6. Blåman i Nationalencyklopedins nätupplaga.