Astrid Berwald

Astrid Berwald
Född8 september 1886[1][2][3]
Tyska S:ta Gertruds församling[3][2][1]
Död16 januari 1982[4][3] (95 år)
Shecheng[3], Kina
BegravdNorra begravningsplatsen[5]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningPianist[3], pianopedagog[3], skolföreståndare[3]
FöräldrarHjalmar Berwald[3]
SläktingarRagnar Berwald (syskon)[3]
Redigera Wikidata

Astrid  Maria Beatrice Berwald, född den 8 september 1886 i Stockholm, död 16 januari 1982, var en svensk pianist och pianopedagog.

Biografi

Astrid Berwald dotter till Hjalmar Berwald i tyska musiksläkten Berwald utbildade sig i pianospel hos Richard Andersson i Stockholm, för Ernst von Dohnányi vid musikhögskolan och för G. Bertram i Berlin, samt i komposition och kontrapunkt för Ernst Ellberg i Stockholm och Paul Juon i Berlin. 1918 blev hon överlärare vid och var 1935[6] till 1965 föreståndare för Richard Anderssons musikskola i Stockholm. Tillsammans med Lottie Andreasson och Carin de Frumerie-Luthander bildade hon 1935 Berwaldtrion, som speciellt inriktade sig på Franz Berwalds kammarmusik. Hon framträdde också som solist vid många konserter i Sverige.

Berwald invaldes som ledamot nr. 609 av Kungliga Musikaliska Akademien den 30 mars 1935. Hennes far var Hjalmar Berwald. Hennes farfar var tonsättaren Franz Berwald.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 28 mars 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Tyska S:ta Gertruds kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0017/C I/5 (1879-1899), bildid: 00033449_00108, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 28 mars 2018, ”38,Sept. 8, Octbr 24, Astrid Maria Beatrice,,1,Berwald Hjalmar.....Tegnergatan 16”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i] Astrid Maria Beatrice Berwald 1886-09-08 — 1982-01-16 Pianist, pianopedagog, skolföreståndare, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: AstridBerwald, läst: 6 september 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ FemBios databas, FemBio-ID: 3008, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 9 februari 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947 Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning

Auktoritetsdata