Ahmad Shah Massoud var etnisk tadzjik och föddes i Bazarak i Panjshir. Familjen flyttade till Herat när fadern, Dost Mohammad Khan, som var polis, fick jobb där. Ytterligare några år senare gick flyttlasset till Kabul. Massoud fick gå i skolan under hela sin uppväxt och gjorde bra ifrån sig där. Han lärde sig, vid sidan av persiska (dari), också franska, pashto, hindi, urdu och en del arabiska.
Under 1980-talet blev Massoud en av de mest betydande motståndsmännen i Afghanistan. Han har ofta fått äran för Sovjetunionens nederlag i det afghanska kriget och kallades av Wall Street Journal en gång för "afghanen som vann kalla kriget".[1] Som mest förde han kommando över 13 000 gerillasoldater.[2]
Motståndet mot den nya talibanregimen togs upp av Förenade islamska fronten (i utländska medier ofta "Norra alliansen"), som förenade tidigare fiender från inbördeskriget.
År 2001 hävdade Massoud i ett tal i Europaparlamentet att talibanregimen hade nära band till al-Qaida, och att ett stort terrordåd var nära förestående.[3] Han vände sig speciellt till USA och varnade för att om inte kampen för fred i Afghanistan och kampen mot Pakistans stöd till talibanerna togs på större allvar, skulle det afghanska folkets problem kunna bli ett problem för USA och för världen.[4][5]
Den 9 september samma år mördades han i ett självmordsattentat av ett arabisktalande, föregivet tv-team från Aljazeera. Två dagar senare inträffade terrordåden i New York och Washington D.C.
Efter talibanregimens fall utnämnde interimspresident Hamid Karzai Ahmad Shah Massoud till afghansk nationalhjälte.
