Agneta Monica Andersson, född 25 april1961 i Karlskoga, död 8 oktober2023 i Karlskoga, var en svenskkanotist. Hennes meriter inkluderade sju OS-medaljer, varav tre var guld. Dessa prestationer gjorde henne länge till Sveriges mest framgångsrika kvinnliga olympier genom tiderna.
Andersson deltog i den andra säsongen av TV-programmet Mästarnas mästare 2010.
Uppväxtår
Agneta Andersson föddes i Karlskoga i Värmland,[1] och var dotter till Bertil Andersson och Solveig, född Wikström.[2] Hon växte upp i en villa i stadsdelen Bråten, i nordöstra Karlskoga, tillsammans med tre systrar.
Andersson började tävla för Bofors kanotklubb, dit hon kom i årskurs 6, gick ett år på gymnasiet men hoppade av för att helhjärtat satsa på sin idrott.[3] Hon stannade också kvar i föräldrahemmet för att spara pengar till den sportutrustning hon behövde inför de olympiska spelen, något hon ansåg vara en lönsam investering.[3]
Karriär
Världsmästerskapet 1981
Andersson tog sina första världsmästerskapsmedaljer under världsmästerskapet i kanot i Nottingham 1981.[4] Hon tog då ett silver- och två bronsmedaljer.[5]
Andersson tog sina första olympiska medaljer under olympiska sommarspelen i Los Angeles 1984, totalt tre medaljer varav två guld och ett silver, Sveriges enda guldmedaljer det sommarspelet.[6] Den ena guldmedaljen tog hon tillsammans med Anna Olsson, K-2 500 meter, och den andra tog hon själv, K-1 500 meter på tiden 1:58.75.[7][8][9] Vid samma tillställning tog hon ett silver tillsammans med Anna Olsson, Eva Karlsson och Susanne Wiberg, K-4 500 meter. När Andersson hade återvänt hem till Sverige hämtades hon på flygplatsen av industriföretaget Bofors. De tog henne till Alfred Nobels torg där hon möttes av 10 000 personer.[5]
Andersson var Sveriges första kvinnliga fanbärare under olympiska sommarspelen i Seoul 1988.[10] Hon tog dock aldrig några medaljer under sommarspelen 1988.
Andersson tog ingen guldmedalj under olympiska sommarspelen i Barcelona 1992. Hon tog däremot en silver och en bronsmedalj, i K-2 500 meter tillsammans med Susanne Gunnarsson, respektive K-4 500 meter tillsammans med Susanne Rosenqvist, Anna Olsson och Maria Haglund.
Andersson tog sina sista olympiska medaljer under olympiska sommarspelen i Atlanta 1996. Där tog hon ett guld, K-2 500, tillsammans med Susanne Gunnarsson[11] trots att de båda avskydde varandra.[12] Därutöver tog hon ett brons, K-4 500 meter tillsammans med Ingela Ericsson, Anna Olsson och Susanne Rosenqvist.[13] Andersson tilldelades för sina idrottsliga prestationer Svenska Dagbladets guldmedalj 1996 tillsammans med Susanne Gunnarsson.[14]
Andersson tog dessutom elva VM-medaljer, varav ett guld.[15]
Utmärkelser
Andersson som, efter Birgit Fischer har tagit flest medaljer i kanot vid de olympiska spelen,[16] har belönats och uppmärksammats för sina prestationer. Hon var länge Sveriges främsta olympier,[17] fram till olympiska vinterspelen 2018 då Charlotte Kalla passerade henne med sina tre guld och sammanlagt nio medaljer.
Andersson var bosatt i Melbourne på 1990-talet.[3] Hon var fram till sin död sambo med den australiska kanotisten Martin Hunter, med vilken hon fick sonen Benjamin.[4] Hon avled i cancer den 8 oktober 2023 i sin födelsestad Karlskoga, 62 år gammal,[23][24] och gravsattes på Skogskyrkogården i samma stad.[25][26]
