På tidigt 1700-tal började intresset växa för vetenskap och upptäckter. De Ostindiska kompanierna kom till, kompaniet i Sverige bildades 1731. Nyfikenheten väcktes för asiatisk konst och kultur samt aptit för utbyte med främmande länder. Linné skapade ett kategorissystem för växter och Jonas Alströmer introducerade potatisen i Sverige. I Göteborg, där man oftast ”skrev fakturor i stället för poesi”, bildades en 'Witterhets Klubb' av Johan Rosén, lektor i latinsk vältalighet och poesi vid stadens gymnasium, Latinläroverket sedermera Hvitfeldtska läroverket. Sällskapet ordnade föreläsningar och intresserade sig för ”ekonomien, naturalhistorien, botaniken samt fäderneslandets och Göteborgs stads historia”.
Klubben omvandlades 1778 till "Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället" i Göteborg.
成員
學院的目標是與當前的科學有關的未來,但在保持傳統的同時,成員的名字是“ 先生 ”和“夫人”。
今天,學院現有數學和自然科學、工程學、醫學、法律和社會科學,神學,哲學,語言科學, 藝術和文學等各方面的219名瑞典人和40名外國成員。 從一開始,女士們可以選擇,但是,直到現在,他們已經是少數 。 公司於1778年獲得皇室保護時,終止了長期接受女性會員的決定,但在此之前,有9位女性成員被任命,其中包括安娜·瑪麗亞·倫格倫(Anna Maria Lenngren)[3]。
Det blev ett litet naturhistoriskt museum, som blev grunden till nästan alla Göteborgs museer av i dag. Med tiden lämnades såväl museerna och det vetenskapliga biblioteket över till offentliga huvudmän.
Tack vare denna akademi har utöver stadens museer såväl universitetet som Botaniska trädgården kommit till.
För några år sedan Template:När/sub beslöt man i KVVS att knyta an till akademins tidigare roll som tillskyndare av museerna.
Det gör man dels i form av stöd till museianknuten forskningsverksamhet vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola, dels som forsknings- och resestipendier åt anställda på museet och i Botaniska trädgården.
Varje år, på Gustav III:s födelsedag 24 januari, firar Kungliga Samhället sitt högtidliga årssammanträde på Börsen. Det sker efter gamla regler och med sedvanlig akademisk pompa. I Vitterhetens årsskrift finner man i minnestalen över avlidna ledamöter kombinerad vetenskaps- och personhistoria, som vittnar om människans förmåga att tänja sig intellektuellt och flytta gränser för efterföljare och om insatser relaterade till sin tids vetenskap och kultur med en allmängiltig betydelse för framtiden.
Ingemar Nilsson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, är ständig sekreterare i KVVS. Förutom verksamheten med stipendier, publiceringsstöd och anslag till forskning anordnar KVVS årligen symposier och tiotalet vetenskapliga föreläsningar, varav minst två är offentliga.
Föreläsare är ofta utländska professorer och forskare i mycket aktuella ämnen.
^Rundqvist, Agne. Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg : 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. 1982: 24. LIBRIS504662(瑞典语).
^Eriksson, Nils. Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg 1778-1874 [The Royal society of arts and sciences in Gothenburg 1778-1874]. Göteborg: Vetenskaps- och vitterhets-samhället. 1978. ISBN 91-85252-12-3. LIBRIS7747143(瑞典语).
Gralén, Nils (编). Kungl. Vetenskaps- och vitterhetssamhället 200 år. Årsbok / Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg. 1978, 1978: [71]-90. ISSN 0436-113X. LIBRIS10034488(瑞典语).
延伸閱讀
Eriksson, Nils; Nilsson, Ingemar. Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg 1953-2000 [The Royal Society of Arts and Sciences in Göteborg, 1953-2000]. Göteborg: Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhället i Göteborg. 2003. ISBN 91-85252-61-1. LIBRIS8863822(瑞典语).
Fritz, Martin (编). Göteborg under det sena 1700-talet : avkrok eller inkörsport?. Ljus över landet? : upplysningen som drivkraft i 1700-talets svenska vetenskap och vitterhet : konferens 14-15 augusti 2003 med anledning av Kungl. Vetenskaps- och vitterhets-samhällets i Göteborg 225-årsjubileum. 2005, 2005: 7–22 : ill. LIBRIS9996615(瑞典语).
Wentz, Nils O. (编). Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. Lärda sällskap : de regionala lärda sällskapen inför ett nytt millennium. 2000, 2000: 47–53 : ill. LIBRIS8579094(瑞典语).