Теґнер написав тільки одну, зате дуже вагому статтю про історію індоєвропейських мов — «Палатальні звуки арійських мов» / De ariske språkens palataler[5], в якій запропонував рішення однієї з трьох найважливіших проблем, що постали у 1860–1880 роках і стосувалися закону Ґрассмана, закону Вінтера й закону про палатальні звуки[6]. Автором останнього з них, який описує звукозміну в індо-іранських мовах[7], став Теґнер разом з кількома іншими науковцями. Це відкриття мало далекосяжні наслідки для опису праіндоєвропейської фонетичної системи[8].
Мовна реформа
У другій половині дев'ятнадцятого століття у Швеції тривала дискусія між консервативними членами Шведської академії і прихильниками нового правопису на чолі з Адольфом Нуреном[9]. Есаяс Теґнер стояв на поміркованих позиціях[10].
Теґнер залучився до наукової суперечки в 1886 році, опублікувавши статтю. У ній він як альтернативу фонетичнійтранскрипції, яку обстоювали адепти реформи, подав морфематичний (або ж фонематичний) принцип. Це був плідний компроміс, і на шостому виданні Словника Шведської академії 1889 року позначився вплив Теґнера[12].
Граматичний рід
Есаяс Теґнер виступав проти спроб зберегти систему трьох родів у шведській мові[13].
У статті «Про шведські прізвища» / Om Sveriges familjenamn (1882) Теґнер розглянув складові цих прізвищ. Він констатував, що в результаті розвитку власних імен зникли деякі закінчення, хоча вони поширені в топоніміці. Немає прізвищ, що закінчуються на -hed, -lid, -myr, -näs, -rud, -ryd, -säter, -vad, -åker, -ås та -äng. Цю заувагу врахував у 1939 році професор Єран Сальґрен у Словнику шведських імен і прізвищ. Видання цієї книжки підтримав уряд Швеції, маючи на меті допомогти формувати нові прізвища й імена. У ХХ столітті закінчення, на які вказав Теґнер, фігурували як формотвірні елементи в багатьох новостворених шведських прізвищах[15].
Бібліографія
Екслібрис Есаяса Теґнера. Цілком імовірно, що належав його дідові й прадідові з батьківської лінії.
«De nunnatione Arabica». (Gradualavhandling). Lund. 1865. Libris 2602077
«De vocis primae radicalis et earumque declinatione quaestiones semiticae comparativae». I (ur Lunds universitets årsskrift 1869)
«Om språk och nationalitet» (ur Svensk tidskrift 1874)
«Ninives och Babylons kilskrifter» (ur Vår tids forskning1875)
«Om Sveriges familjenamn» (ur Nordisk tidskrift 1882)[13]
«Om poesiens språk» (inträdestal i Svenska Akademien 1882 — eftersom hans företrädare, Henning Hamilton, avgått ur Akademien under nesliga former höll Tegnér inte, som brukligt, ett inträdestal om sin föregångare…)
«Nordiska författares arbeten om och på afrikanska språk» (ur Ny svensk tidskrift 1884)
«Norrmän eller danskar i Normandie? Några anmärkningar om normandiska ortnamn» (ur Nordisk tidskrift 1884)
«Ytterliqare om de nordiska ortnamnen i Normandie» (ur Nordisk tidskrift 1884)
«Antikritiska anmärkningar om svensk rättstavning» (Nystavaren 1886)
«Natur och onatur i fråga om svensk rättstavning» (1886)
«Den nya öfvers. af Psaltaren. Några mot-anmärkningar» (1888)
«Tal på Svenska akademiens högtidsdag den 20 december 1891» (1891)
«Om genus i svenskan» (Svenska Akademiens handlingar 1892)
«Skoltal» (1897)
«Studier tillegnade Esaias Tegnér.» Den 13 januari 1918 (1918)
«Bland Lunds minnesvårdar». Stockholm. 1921. Libris 1483063
«Ur språkens värld» (3 vol.). Stockholm: Bonniers. 1922–1930. Libris 40836
«Strödda uppsatser» (postumt utgivna av Emil Olson). Lund: Gleerup. 1930. Libris 404391
Джерела
Bergman, Gösta (1970). «Kortfattad svensk språkhistoria». Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Libris 7632725. ISBN 978-91-7297-514-9
Clackson, James (2007) (engl.). «Indo-European Linguistics: An Introduction. Cambridge Textbooks in Linguistics». Cambridge, UK: Cambridge University Press. Libris 10604035. ISBN 978-0-521-65313-8
Collinge, Neville Edgar (1985) (engl.). «The laws of Indo-European. Current Issues in Linguistic Theory». 35. Amsterdam: J. Benjamins. Libris 7387638. ISBN 90-272-3530-9
Gellerstam, Martin (2009). «Om lånordens anpassning till svenskan». i Gellerstam, Martin. «SAOL och tidens flykt: några nedslag i ordlistans historia». Stockholm: Norstedt. sid. 105-18. Libris 11378572. ISBN 978-91-1-302270-3
Hofberg, Herman (1906). «Tegnér, 2». Esaias Henrik Vilhelm i Herman Hofberg, «Svenskt biografiskt handlexikon» (andra upplagan, 1906)
Hovdhaugen, Even, red (2000) (engl.). «The History of Linguistics in the Nordic Countries». Helsinki: Societas scientiarum Fennica. Libris 7909784. ISBN 951-653-305-1
Malmgren, Sven-Göran (2009). «Tre viktiga språkförändringar speglade i SAOL». i Gellerstam, Martin. «SAOL och tidens flykt: några nedslag i ordlistans historia». Stockholm: Norstedt. sid. 119-38. Libris 11378572. ISBN 978-91-1-302270-3
Pettersson, Gertrud (2005). «Svenska språket under sjuhundra år: en historia om svenskan och dess utforskande». Lund: Studentlitteratur. Libris 9929819. ISBN 91-44-03911-5
Ralph, Bo (2009). «När ordboken blev en ordlista». i Gellerstam, Martin. «SAOL och tidens flykt: några nedslag i ordlistans historia». Stockholm: Norstedt. sid. 31-52. Libris 11378572. ISBN 978-91-1-302270-3