Socknens areal var den 1 januari 1952 43,09 kvadratkilometer varav 41,04 land.[1] År 2000 fanns här 6 300 invånare.[2] En del av Kungälvs tätort, innefattande bland annat stationssamhället och kyrkbyn Ytterby med sockenkyrkan Ytterby kyrka, samt småorten Ulvesund ligger i socknen.
Den 1 januari 1951 (enligt beslut den 10 februari 1950) överfördes till Ytterby socken från Torsby socken ett till fastigheterna Ugglehed 1:2 och 1:3 hörande obebott område, omfattande 0,01 km² land.[1]
Ytterby socken ligger närmast väster och norr om Kungälv norr om Nordre älv och med Göta älv i öster. Socknen är en slättbygd med spridda bergplatåer.[6][7][8]
I Ytterby har utgrävningar gjorts i Gravfältet Västra Porten-Stora smällen. Det finns dessutom gravfält av mindre storlek i närheten av Västra Porten - Stora Smällen, som är namngivet efter två närbelägna torp och inte verkar ha varit något bygravfält, utan ett gårdsgravfält. De utgrävda gravgåvorna där tyder på högre ståndsstatus. Hästben hittades i tre av gravarna och i hög 9, i den så kallade bärsärkens grav fanns tio björnklor som troligtvis är brända rester av en björnskinnsskjorta. Dessa låg i en urna tillsammans med brända benrester från en man och en kvinna, samt svinben och en folkvandringstida benkam. Vid sidan av utgrävningarna gjordes ett ovanligt fynd, norr om det egentliga gravfältet och som går under namnet Östra Porten, efter ett blixtnedslag i juli månad 1865. Blixten träffade en rund hög och i graven hittades bland annat två fingerringar av guld och en dräktnål av silver med förgyllning. Fibulan har kunnat dateras till tidig romersk järnålder. Vid sidan av fornlämningsområdet vid Ytterby så finns nästan alla järnålderstida gravtyper representerade. Av gravformerna är stensättningarna vanligast, därefter högarna, men det finns också rester av domarringar, skeppssättningar, resta stenar och en treudd.[17]
Befolkningsutveckling
Befolkningen ökade från 1 112 år 1810 till 1 871 1860 varefter den minskade till 1 211 1930 då den var som minst under 1900-talet. Därefter vände folkmängden uppåt igen till 5 947 år 1990.[18]
Namnet
Namnet skrevs 1353 Yttra by. Namnet 'den yttre' syftar på ett läge närmare havet än Kungälv.[19]
^ [ab] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris9337075. ISBN 91-7345-139-8
^Bengtsson, Kristina, Kungarnas hälla och det stora gravfältet i Ytterby. Fynd - Tidskrift för Göteborgs stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg 1-2/2002, sid 47-57; Ekhoff, Emil, Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia utgifna på föranstaltande af länets fornminnesförening, tjugondeförsta häftet. Göteborg 1894, sid 375ff; Hall, Berit, Vikingagravar vid Nordre älv. Göteborgs stadsmuseum 2007, sid 127f; Sjöberg, Jan-Eric, Tusentals fynd från hundratusentals år. En resa i tid och rum genom stadsmuseets arkeologiska samlingar. Göteborgs stadsmuseum 1998, sid 96ff; FMIS Fornsök[död länk] Ytterby 22:1, se även Ytterby 18:1, 19:1, 19:2 och 110:1; Bohusläns museums informationsbroschyr om Västra Porten - Stora Smällen, utgiven omkring 2006.
