William Locke

William Locke
Född	20 mars 1863[1][2][3] Brittiska Guyana, Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Död	15 maj 1930[1][2][3] (67 år) Paris
Medborgare i	Storbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vid	St John's College
Sysselsättning	Dramatiker, författare[4]
Redigera Wikidata

William John Locke, född 20 mars 1863, död 15 maj 1930, var en brittisk författare.

Locke skrev ett stort antal romaner, bland annat The morals of Marcus Ordeyne (1905), The beloved vagabond (1906), samt The mountebank (1921) som blev mycket populära genom sin lättflytande stil och sin blandning av sentimentalitet och elegant, franskskolad ironi. De flesta av hans romaner finns i svensk översättning.

Böcker på svenska (urval)

• Skeppsbrutna (översättning Vivi Ankarcrona, Abr. Lundquist, 1900)
• En gammal ungkarls moral (översättning Emilie Kullman, Skoglund, 1909)
• Vagabonden (översättning M. Isberg, B. Wahlström, 1917)
• Skeppsbrutna (översättning Oscar Nachman, B. Wahlström, 1917)
• Pensionat Boccard (A study in shadows) (översättning Einar Ekstrand, B. Wahlström, 1919)
• Marcus Orseynes moral (The moral of Marcus Ordeyne) (översättning Märta Lindqvist, Skoglund, 1919)
• Vrakspillror (Derelicts) (översättning Gösta Wåhlstedt, Dahlberg, 1919)
• Historier från fjärran och fordom (Far away stories) (översättning Rolf Calissendorff, Skoglund, 1920)
• En vagabonds kärlekshistoria (översättning A. Berg (dvs. Adil Bergström), Holmquist, 1923)
• Moordius & C:o (Moordius & C:o) (översättning Hildegard Wieselgren, Skoglund, 1924)
• Tombarel: min vän borgmästaren (The town of Tombarel) (översättning Kerstin Wimnell, Skoglund, 1932)
• Den glade vagabonden: roman (The beloved vagabond) (översättning Edvin Björk, Saxon & Lindström, 1937)

Källor

Tryckta källor

• Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 516 

Noter

1. ^ [ ] SNAC, SNAC Ark-ID: w6000kj1, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
2. ^ [ ] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 122513, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
3. ^ [ ] Babelio, Babelio författar-ID: 372649, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
4. Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}