Staden har sex stadsdelar: Allwardtshof, Groß Labenz (sedan 2004), Klein Labenz, Mankmoos (sedan 1973), Pennewitt och Wilhelmshof.
Historia
Warin omnämns första gången 1178. Under 1200-talet uppfördes en residensbyggnad (borg) av biskoparna av Schwerin. Warin fick stadsrättigheter troligtvis före 1306.[4] Under 1300-talet förstördes den medeltida biskopsborgen (1322), men 1448 återbyggdes den på initiativ av biskopen Henrik av Schalden.
Under 1800-talet blev Warin säte för ett amt (1833–1926), som förvaltade orterna Warin, Neukloster, Sternberg och Tempzin. 1839 revs biskopsborgen[4][5] och 1887 uppfördes den nya kyrkan i nygotisk stil. Samma år anslöts staden till järnvägen Wismar-Karow.
Östtyska tiden och tyska återföreningen
Under DDR-tiden tillhörde Warin distriktet Sternberg inom länet Schwerin (1952–1990). 1948 invigdes distriktssjukhuset i Warin. Efter den tyska återföreningen stängdes sjukhuset och järnvägen lades ner (1998).
Förbundsvägen (tyska: Bundesstraße) B 192 går genom Warin. Vägen ansluter Warin till motorvägen (tyska: Autobahn) A 20, som ligger 12 kilometer norr om staden. Motorvägen A 14 går 8 kilometer väster om staden.
^Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2023, Statistisches Bundesamt, 28 oktober 2024, läs online, läst: 16 november 2024.[källa från Wikidata]