Västerås-Barkarö socken i Västmanland ingick i Tuhundra härad, uppgick 1967 i Västerås stad och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Barkarö distrikt.
Socknens areal är 31,74 kvadratkilometer, varav 31,69 land.[1] År 2000 fanns här 1 948 invånare.[2] En del av tätorten Enhagen-Ekbacken samt tätorten och kyrkbyn Barkarö med sockenkyrkan Västerås-Barkarö kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Västerås-Barkarö socken har medeltida ursprung, före 1889 med namnet Barkarö socken.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Västerås-Barkarö församling och för de borgerliga frågorna till Västerås-Barkarö landskommun. Landskommunens inkorporerades 1952 i Dingtuna landskommun som uppgick 1967 i Västerås stad som 1971 ombildades till Västerås kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Barkarö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Tuhundra härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente och Västerås kompani.[3]
Geografi
Västerås-Barkarö socken ligger söder om Västerås på halvön mellan Västeråsfjärden och Asköfjärden och omfattar också öar i Mälaren som Ridön och Almö-Lindö. Socknen är småkuperat slättland.[4][1][5]
Fornlämningar
Från järnåldern finns spridda gravar samt några stensträngar. Det finns även två små gravfält, varav ett på Ridön. På Ridön finns också en kyrkogrund.[5][4][6][7]
Namnet
Namnet (1345, Berkarna, 1350 Bondæberkarnum) kommer från kyrkbyn som troligen övertagit ett äldre önamn. Förleden i Barkarö, bärk syftar på björkbestånd. Efterleden är plural av ærin, 'grusö, grusig mark'. Prefixet Bonda-, 'bonde' uppkom under medeltiden som särskiljning från Kungs-Barkarö socken. Västerås- lades till år 1889.[8]
Befolkningsutveckling
Se även
Referenser
Noter
Externa länkar
