Vreta Kloster på en målning av Johan Fredrik Julin (1820-tal).
Vreta klosters socken i Östergötland ingick i Gullbergs härad , ingår sedan 1971 i Linköpings kommun och motsvarar från 2016 Vreta klosters distrikt .
Socknens areal är 53,35 kvadratkilometer , varav 46,25 land.[ 1] År 2000 fanns här 8 150 invånare.[ 2] Tätorterna Ljungsbro och Berg (med Bergs slussar ) samt Vreta kloster med sockenkyrkan Vreta klosters kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Vreta klosters socken har medeltida ursprung, tidigast med namnet Vreta socken som efterhand från 1600-talet ersattes med nuvarande.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Vreta klosters församling och för de borgerliga frågorna till Vreta klosters landskommun . Landskommunen utökades 1952 och ingår sedan 1971 i Linköpings kommun.[ 2] Församlingen utökades 2006 och 2010.[ 3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Vreta kloster, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som socknens härader. De indelta soldaterna tillhörde Första livgrenadjärregementet , Vreta Klosters kompani och Andra livgrenadjärregementet , Vestanstångs kompani.[ 4]
Geografi
Vreta klosters socken ligger nordväst om Linköping , väster om Roxen och norr om Svartån och kring Motala ström . Socknen är norr om Motala ström en kuperad skogsbygd, söder därom uppodlad slättbygd.[ 5] [ 6] [ 1]
Fornlämningar
Kända från socknen är spridda gravrösen , stensättningar och flera skålgropar från bronsåldern samt 25 gravfält och en fornborg från järnåldern . Två runristningar har noterats.[ 5] [ 6] [ 7] [ 8]
Namnet
Namnet (1289 Wretis ) kommer från klostret. Klosternamnet är bildat av vret , vilket betyder liten inhägnad åker .[ 9]
Se även
Referenser
Fotnoter
Vidare läsning
Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Östergötlands län, del 3 Hermes 1950 libris
Externa länkar