Viktor Hambardzumjan

Viktor Hambardzumjan
Född	5 september 1908 (g.s.)[1][2] Tbilisi[1][2]
Död	12 augusti 1996[3][4][5] (87 år) Bjurakan[6][2], Armenien
Begravd	Bjurakan[2] kartor
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland, Sovjetunionen[7] och Armenien[8][9]
Utbildad vid	Ryska statliga pedagogiska universitetet Herzen, 1925[10] fakulteten för fysik och matematik vid Sankt Petersburgs universitet, 1928[10] Pulkovo-observatoriet, 1931[10]
Sysselsättning	Astrofysiker[1][2], politiker, astronom[11]
Befattning
Direktör (1946–)[1] Ordförande, Armeniens vetenskapsakademi (1947–1993)[10][1] Medlem av Sovjetunionens högsta sovjet (1950–1990)[12] Ordförande, Internationella astronomiska unionen (1961–1964)[10][2] Ordförande, International Council for Science (1968–1972)[13][2]
Arbetsgivare	Sankt Petersburgs universitet (1931–1941)[10] Yelabuga gren af Kazan Føderale Universitet (1941–1943)[10] Jerevans statliga universitet (1943–1946)[10][1] Bjurakanobservatoriet (1946–1988)[10][1][2]
Politiskt parti
Sovjetunionens kommunistiska parti (1940–)[1]
Barn	4
Föräldrar	Hamazasp Hambartsumjan
Utmärkelser
Se lista
Webbplats	ambartsumian.ru/
Redigera Wikidata

Viktor Hamazaspi Hambardzumjan (armeniska: Վիկտոր Համազասպի Համբարձումյան, även ryska: Виктор Амазаспович Амбарцумян: Viktor Amazaspovitj Ambartsumjan), född 18 september 1908, död 12 augusti 1966, var en sovjetisk (armenisk) astrofysiker.

Hambardzumjan blev 1947 professor vid universitetet i Jerevan. Han utförde ett stort antal teoretiska undersökningar, särskilt rörande unga stjärnor och deras uppkomst. Bland annat visade Hambardzumjan att stjärnor ofta bildas som gles, expanderade grupper, så kallade associationer. Han påpekade tidigt att det i många galaxer måste finnas en enorm energiproduktion. Dessa aktiva galaxkärnor blev senare ett mycket aktuellt forskningsområde.

Utmärkelser

• Asteroiden 1905 Ambartsumian^[14]

•  Arbetets Röda Fanas orden, 21 februari 1944
•  Leninorden, 10 juni 1945
• Statliga Stalinpriset, 2:a graden, 1946
• Sovjetunionens statliga pris, 1946
• Statliga Stalinpriset, 1:a graden, 1950
• Sovjetunionens statliga pris, 1950
•  Arbetets Röda Fanas orden, 19 september 1953
• Jules Janssens pris, 1956
• Janssenmedaljen, 1956
•  Leninorden, 17 september 1958
• Bruce-medaljen, 1960^[15]
• Royal Astronomical Societys guldmedalj, 1960
•  Medalj "för tapperhet i arbetet", 26 september 1960
• Hedersdoktor vid Sorbonne, 1965^[16][17][18]
•  Leninorden, 17 september 1968
• ”Hammare och skära”-guldmedaljen, 17 september 1968
• Utländsk ledamot av Royal Society, 24 april 1969^[19]
• Lomonosov-guldmedaljen, 1971^[20]
• Helmholtz-medaljen, 1971
•  Kommendörskors av Republiken Polens förtjänstorden, 1973
•  Leninorden, 1974
• Cothenius-medaljen, 1974
•  Leninorden, 15 september 1978
• ”Hammare och skära”-guldmedaljen, 15 september 1978
•  Oktoberrevolutionsorden, 16 september 1983
• Armeniska socialistiska sovjetrepublikens statspris, 1988
•  Hedersmärke-orden, 23 december 1988
•  Armenisk nationalhjälte, 11 oktober 1994
• Ryska federationens statspris, 1995
• Hedersmedborgare i Jerevan
•  Kyrillos och Methodios-orden
•  Republiken Polens förtjänstorden
• Förtjänstfull vetenskapsman i Armenien
• Socialistiska arbetets hjälte
• Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
•  Folkrepubliken Ungerns flaggorden
• Förtjänstfull vetenskapsman i Armeniska SSR
• Statliga Stalinpriset

[Redigera Wikidata]

Källor

• Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000

Noter

1. ^ [ ] Viktor Hambardzumjan & Konstantin Khudaverdyan (red.), Den armeniska sovjetiska encyklopedin, Armjanskaja entsiklopedija, 1974 och 1987.^{[källa från Wikidata]}
2. ^ [ ] Հայկական համառոտ հանրագիտարան, Armjanskaja entsiklopedija, 1990, 1996, 1999 och 2003.^{[källa från Wikidata]}
3. Viktor Amazaspovich Ambartsumian, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online.^{[källa från Wikidata]}
4. A life in astrophycis. Selected papers of Viktor A. Ambartsumian, vol. 41, 4, Astrophysics, oktober 1998, s. 328-330, 10.1007/BF02894658, läs online.^{[källa från Wikidata]}
5. On the 90th birthday of Academician V. A. Ambartsumian, founder of the journal Astrophysics, at Symposium No. 194 of the International Astronomical Union, vol. 41, 4, Astrophysics, oktober 1998, s. 325-327, 10.1007/BF02894657, läs online.^{[källa från Wikidata]}
6. The Modern Physics of Compact Stars (på engelska), VolkswagenStiftung, läs online.^{[källa från Wikidata]}
7. Some optimal and inverse problems for orthotropic noncircular cylindrical shells, vol. 42, 2, Journal of Optimization Theory and Applications, februari 1984, s. 229-246, 10.1007/BF00934298, läs online.^{[källa från Wikidata]}
8. Armenia famous native sons and daughters, WorldAtlas (på engelska), läs online.^{[källa från Wikidata]}
9. Halton C. Arp, Astronomer Who Challenged Big Bang Theory, Dies at 86 (på engelska), The New York Times, 7 januari 2014, läs online.^{[källa från Wikidata]}
10. ^ [ ] MacTutor History of Mathematics archive.^{[källa från Wikidata]}
11. Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000600183, läst: 7 juli 2023.^{[källa från Wikidata]}
12. s. 31, läs online.^{[källa från Wikidata]}
13. läs online, council.science .^{[källa från Wikidata]}
14. ”Minor Planet Center 1905 Ambartsumian” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=1905. Läst 5 december 2023. 
15. läs online, phys-astro.sonoma.edu .^{[källa från Wikidata]}
16. Jérôme Fenoglio (red.), Une lettre de M. Ambartsoumian, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 9 april 1979, s. 8 .^{[källa från Wikidata]}
17. läs online, ambartsumian.sci.am .^{[källa från Wikidata]}
18. läs online, www.legifrance.gouv.fr .^{[källa från Wikidata]}
19. List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 10, läs online.^{[källa från Wikidata]}
20. Большая золотая медаль РАН имени М.В.Ломоносова, Rysslands Vetenskapsakademi, läs onlineläs online.^{[källa från Wikidata]}