Vetenskapsåret 1824

Vetenskapsåret 1824
1823  · 1824  · 1825
Humaniora och kultur
Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Krig
Teknik och vetenskap
Vetenskap

Händelser

• Niels Henrik Abel trycker en avhandling där han visar att det är omöjligt att lösa den allmänna femtegradsekvationen genom algebraiska operationer.
• Augustin Louis Cauchy bevisar att Eulers stegmetod konvergerar.
• Nicolas Léonard Sadi Carnot analyserar vetenskapligt ångmaskinens effektivtet.
• Joseph Aspdin får patent på Portlandcement.
• Louis Braille, 15 år gammal, utvecklar en blindskrift med sex punkter.
• Jöns Jacob Berzelius identifierar bor som ett grundämne.

Pristagare

• Copleymedaljen: John Brinkley, irländsk astronom och biskop.
• Rumfordmedaljen: Augustin-Jean Fresnel, fransk fysiker.

Födda

• 7 februari - William Huggins (död 1910), brittisk astronom och pionjär inom astronomisk spektralanalys.
• 16 februari - Peter Kozler (död 1879), slovensk kartograf, geograf.
• 12 mars - Gustav Kirchhoff (död 1887), tysk fysiker.
• 13 maj - Abramo Massalongo (död 1860), italiensk botaniker, paleontolog.
• 18 maj - Wilhelm Friedrich Benedikt Hofmeister (död 1877), tysk botaniker.
• 26 juni - Lord Kelvin (William Thompson) (död 1907), brittisk fysiker, matematiker och uppfinnare.
• 28 juni - Paul Broca (död 1880), fransk fysiker och antropolog.

Avlidna

• 7 mars – Ludwig Wilhelm Gilbert (född 1769), tysk fysiker och kemist.
• 18 november – François Levaillant (född 1753), fransk ornitolog.
• 21 december – James Parkinson (född 1755), brittisk kirurg, geolog och paleontolog.