Valentin Katajev |
|
Född | 28 januari 1897[1][2][3] Odessa[4] |
---|
Död | 12 april 1986[5][6][7] (89 år) Moskva[8] |
---|
Begravd | Novodevitjekyrkogården |
---|
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen |
---|
Sysselsättning | Författare[9], journalist, redaktör, krigskorrespondent, barnboksförfattare, manusförfattare, poet, dramatiker, novellförfattare |
---|
Befattning |
---|
Chefredaktör, Junost (1955–1961) |
Politiskt parti |
---|
Sovjetunionens kommunistiska parti |
Maka | Ester Katajeva |
---|
Barn | Pavel Katajev (f. 1938) |
---|
Utmärkelser |
---|
Statliga Stalinpriset Jubileumsmedalj ”20-årsdagen för segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945” Jubileumsmedalj ”För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse” Jubileumsmedalj ”30-årsdagen för segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945” Medalj till minne av Moskvas 800-årsjubileum Jubileumsmedalj ”40-årsdagen av segern i det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945” Georgskorset, tredje klass Sankt Annas orden, fjärde klass Folkens vänskapsorden Leninorden Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945” Socialistiska arbetets hjälte Arbetets Röda Fanas orden Oktoberrevolutionsorden Georgskorset, fjärde klass |
Redigera Wikidata |
Valentin Petrovitj Katajev, född 28 januari 1897 i Odessa i Kejsardömet Ryssland, död 12 april 1986 i Moskva i Ryska SFSR, var en sovjetisk författare.
Biografi
Katajev var son till en seminarielärare och dennes hustru av adlig börd. Han deltog som frivillig i första världskriget. År 1922 slog han sig ned i Moskva och var där redaktör för tidskriften Novyj Mir och mellan åren 1954 och 1963 var han redaktör för tidskriften Junost (Ungdom) och var känd som reformvänlig.[förtydliga]
I Katajevs produktion sammansmälter inflytanden från klassisk rysk romantradition och modern västerländsk berättarkonst. Som god psykolog, underhållande humorist och finstämd stilist har han försökt sig på olika genrer.
Bland hans verk i svensk översättning märks romanen Försnillare (1926/1933), romanen Ett vitt och ensamt segel (1936/1956) och romanen Hustrun (1944/1945).
Katajev skrev även för teatern och farser som Trångt om saligheten och Jag vill träffa Mjosov har flera gånger satts upp på svenska scener.
Verk av honom brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.
Bibliografi utgivet på svenska
- Försnillare 1933
- Hustrun 1945
- Ett vitt och ensamt segel 1956
Filmer i urval
Familj
Hans bror var känd som Jevgenij Petrov (egentligen Jevgenij Petrovitj Katajev), den ena halvan av författarduon Ilf och Petrov tillsammans med Ilja Ilf.
Utmärkelser
Asteroiden 3608 Kataev har döpts efter honom.[10]
Referenser
Noter
- ^ Internet Movie Database, läst: 21 juni 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: katajew-walentin-petrowitsch, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 237510.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Катаев Валентин Петрович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Valentin-Katayevtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6nk3rhj, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 8934, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 16433, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 3608 Kataev” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3608. Läst 29 januari 2024.
Externa länkar