USA:s arméminister

USA:s arméminister
Arméministerns befälstecken
TitelThe Honorable
SätePentagon, Arlington County, Virginia, USA
Utses avUSA:s president
med senatens råd och samtycke
UnderställdUSA:s försvarsminister
Förste innehavareKenneth C. Royall
Inrättat18 september 1947
StällföreträdareArméstabschefen
Webbplatsarmy.mil (engelska)

USA:s arméminister, Secretary of the Army (förkortat SA eller SECARMY), är chef för USA:s armé, som är en del av USA:s försvarsdepartement. Arméministern, som måste vara en civilist, utnämns av presidenten med senatens råd och samtycke. Arméministern är underställd försvarsministern och har till uppgift att leda, organisera och administrera armédepartementet (Department of the Army) som omfattar den reguljära armén på aktiv stat, reservstyrkor, samt arménationalgardet.[1]

Christine Wormuth innehar befattningen sedan 28 maj 2021 och är den första kvinnan på posten.[2]

Ämbetsuppgifter

Arméministern har sitt säte i försvarshögkvarteret Pentagon. Närmast ministern finns en civil understatssekreterare (engelska: Under Secretary of the Army) och ministerns kansli (Office of the Secretary of the Army), arméstabschefen, vice arméstabschefen (engelska: Vice Chief of Staff of the Army) samt arméstaben (engelska: The Army Staff).[3][4][5][6][7][8]

Förutom de roller som arméministern tilldelats av kongressen genom lag, eller i utförande av funktioner föreskrivna av försvarsministern eller presidenten; avträder arméministern armédepartementets certifierat stridsberedda förband till militärbefälhavarna på försvarsministerns befallning. Arméministern, liksom arméstabschefen, saknar operativa befogenheter över arméförbanden när de är tilldelade militärbefälhavare, men arméministern behåller ständigt administrativa befogenheter över arméförbanden.[9]

Uniform Code of Military Justice ger arméministern en viktig roll i det militära rättssystemet för arméns del.

Flygvapenministern och marinministern har motsvarande ansvar och befogenheter som arméministern har för flygvapnet och rymdstyrkan respektive flottan och marinkåren.[10][11]

Historik

Ämbetet inrättades 1947 som en följd av 1947 års nationella säkerhetsakt. Innan 1947 var krigsministern chef för armén. Krigsministern var sedan 1789 medlem av kabinettet. Arméministern var medlem av kabinettet och nationella säkerhetsrådet mellan 1947 och 1949.

Lista över ämbetsinnehavare

Nr Porträtt Namn Tillträde Avgång Utnämnd av samt tjänstgjort under Not
1. Kenneth Claiborne Royall 18 september 1947 27 april 1949 Harry S. Truman
2. Gordon Gray 28 april 1949 12 april 1950 [12]
3. Frank Pace 12 april 1950 20 januari 1953
4. Earl D. Johnson (tf.)[12] 20 januari 1953 4 februari 1953 Dwight D. Eisenhower
5. Robert Ten Broeck Stevens 4 februari 1953 21 juli 1955
6. Wilber M. Brucker 21 juli 1955 19 januari 1961
7. Elvis Jacob Stahr, Jr. 24 januari 1961 30 juni 1962 John F. Kennedy
8. Cyrus Roberts Vance 5 juli 1962 21 januari 1964 John F. Kennedy
Lyndon B. Johnson
9. Stephen Ailes 28 januari 1964 1 juli 1965 Lyndon B. Johnson
10. Stanley R. Resor 2 juli 1965 30 juni 1971 Lyndon B. Johnson
Richard Nixon
11. Robert F. Froehlke 1 juli 1971 14 maj 1973 Richard Nixon
12. Howard H. Callaway 15 maj 1973 3 juli 1975 Richard Nixon
Gerald Ford
13. Norman R. Augustine (tf.) 3 juli 1975 5 augusti 1975 Gerald Ford [12]
14. Martin R. Hoffmann 5 augusti 1975 20 januari 1977
15. Clifford L. Alexander, Jr. 14 februari 1977 20 januari 1981 Jimmy Carter
t.f. Percy A. Pierre 21 januari 1981 29 januari 1981 [12]
16. John O. Marsh, Jr. 30 januari 1981 14 augusti 1989 Ronald Reagan
George H. W. Bush
17. Michael P. W. Stone 14 augusti 1989 20 januari 1993 George H. W. Bush
t.f. John W. Shannon 20 januari 1993 26 augusti 1993 Bill Clinton [13]
t.f. Gordon R. Sullivan[13] 28 augusti 1993 21 november 1993
18. Togo D. West, Jr. 22 november 1993 4 maj 1997
t.f. Robert M. Walker 2 december 1997 1 juli 1998 [12]
19. Louis Caldera 2 juli 1998 20 januari 2001
t.f. Gregory R. Dahlberg 20 januari 2001 4 mars 2001 George W. Bush
t.f. Joseph W. Westphal 5 mars 2001 31 maj 2001 [12]
20. Thomas E. White 31 maj 2001 9 maj 2003
t.f. Les Brownlee 10 maj 2003 18 november 2004
21. Francis J. Harvey 19 november 2004 9 mars 2007
22. Pete Geren 9 mars 2007 21 september 2009 George W. Bush
Barack Obama
23. John M. McHugh 21 september 2009 1 november 2015 Barack Obama
24. Eric Fanning 3 november 2015 20 januari 2017
25. Mark Esper 20 november 2017 23 juli 2019 Donald Trump [14]
26. Ryan McCarthy 23 juli 2019 20 januari 2021
27. Christine Wormuth 28 maj 2021 sittande Joe Biden [2]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, United States Secretary of the Army, tidigare version.

Noter

  1. ^ 10 U.S.C. § 7013
  2. ^ [a b] ”Secretary of the Army Christine Wormuth” (på engelska). army.mil. Headquarters, Department of the Army. https://www.army.mil/leaders/sa/bio/. Läst 15 augusti 2021. 
  3. ^ 10 U.S.C. § 7015
  4. ^ 10 U.S.C. § 7014
  5. ^ 10 U.S.C. § 7033
  6. ^ 10 U.S.C. § 7034
  7. ^ 10 U.S.C. § 7031
  8. ^ 10 U.S.C. § 7032
  9. ^ 10 U.S.C. § 162
  10. ^ 10 U.S.C. § 8103
  11. ^ 10 U.S.C. § 9013
  12. ^ [a b c d e f] Bell, William Gardner (1992). Secretaries of War and Secretaries of the Army: Portraits and Biographical Sketches. Washington D.C.: United States Army Center of Military History. Arkiverad från originalet den 14 december 2007. https://web.archive.org/web/20071214152450/http://www.history.army.mil/books/Sw-SA/SWSA-Fm.htm. Läst 6 juli 2010  Arkiverad 14 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ [a b] Griffith, Stephanie; Miller, Bill (28 augusti 1993). ”Secretary of the Army Accused of Shoplifting”. The Washington Post. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121025102002/http://www.highbeam.com/doc/1P2-962327.html. Läst 6 juli 2010. 
  14. ^ ”Former Ranger McCarthy will take on duties of Army secretary on Monday”. https://www.stripes.com/former-ranger-mccarthy-will-take-on-duties-of-army-secretary-on-monday-1.586999. 

Externa länkar

Strategi Solo vs Squad di Free Fire: Cara Menang Mudah!