Det är mars 1860, och en grupp skolpojkar i åldern 8-13 år hamnar efter en fruktansvärd storm på en öde ö i Söderhavet, sedan de vistats i en skonare som drivits loss från Auckland i Nya Zeeland. På ön, som de döpt till Shermanön (svensk översättning 1908[1]; île Chairman i det franska originalet[2]) måste de samarbeta för att överleva. De flesta pojkarna är från Storbritannien, men Briant och hans bror Jack kommer från Frankrike, och i gruppen ingår också en ung amerikan och en afrikansk skeppsgosse.
Efter nästan två år på ön dyker ett fartyg med pirater ombord upp. Med hjälp av en man och en kvinna ur den ursprungliga besättningen på fartyget, lyckas pojkarna övermanna piraterna och fly från ön, sedan de fått reda på öns verkliga och för dem mycket överraskande läge.[2]