| Tupolev Tu-95 |
 Tu-95 |
| Beskrivning |
|---|
| Typ | Bombflygplan |
|---|
| Besättning | 7 personer |
|---|
| Första flygning | 12 november 1952 |
|---|
| I aktiv tjänst | 1956 – Idag (mars 2023) |
|---|
| Versioner | Tu-95A, Tu-95B, Tu-95M, Tu-95K, Tu-95U, Tu-95KU, Tu-95V, Tu-95RTs, Tu-95MR, Tu-95KM, Tu-95MS, Tu-95LAL, Tu-114, Tu-126 och Tu-142 |
|---|
| Ursprung |  Sovjetunionen |
|---|
| Tillverkare | Tupolev |
|---|
| Antal tillverkade | 500+ |
|---|
| Data |
|---|
| Längd | 49,50 meter |
|---|
| Spännvidd | 51,10 meter |
|---|
| Höjd | 12,12 meter |
|---|
| Vingyta | 310 m² |
|---|
| Tomvikt | 90 000 kg |
|---|
| Max. startvikt | 188 000 kg |
|---|
| Max. bränslevikt | 90 100 kg (Tu-95A) |
|---|
| Motor(er) | 4 × Kuznetsov NK-12MV turboprop |
|---|
| Motoreffekt | 4 × 11 000 kW |
|---|
| Propeller | Motroterande propellrar |
|---|
| Prestanda |
|---|
| Max. hastighet | 910 km/h |
|---|
Räckvidd med
max. bränsle | 15 000 km |
|---|
| Max. flyghöjd | 13 700 meter |
|---|
| Stigförmåga | 10 m/s |
|---|
| Motoreffekt/vikt: | 235 W/kg |
|---|
| Vingbelastning | 606 kg/m² |
|---|
| Lastförmåga |
|---|
| Lastförmåga | 12 000 kg |
|---|
| Beväpning & bestyckning |
|---|
Upphängnings-
punkter | 1 (Tu-95K)
3 (Tu-95KM)
Internt bombutrymme (övriga modeller) |
|---|
| Fast beväpning | 1 eller 2 × AM-23 23 mm |
|---|
| Bomber | 9 000 kg |
|---|
| Robotar | Ch-20, Ch-22, KSR-5, Ch-55 och Ch-80 upp till en totalvikt på 17 000 kg |
|---|
| Övrigt | Konstruerad av N.I. Bazenkov |
|---|
| Ritning |
|---|
![]() |
Tupolev Tu-95, kort Tu-95 (NATO-rapporteringsnamn: Bear), är ett sovjetiskt bombflygplan, och det mest lyckade strategiska bombplanet och robotplattformen från sovjettiden. Flygplanet togs i tjänst år 1956 och används än idag (mars 2023). Flygplanet drivs av fyra turboprop-motorer från Kuznetsov. Varje motor driver två motroterande propellrar. Tu-95 är det hittills enda bombplanet med turboprop-framdrivning som tagits i tjänst som kan uppnå hastigheter nära ljudvallen, och är ett av de snabbaste propellerdrivna flygplan som någonsin byggts.[1]
Idag (mars 2023) är Ryssland den enda användaren av Tu-95 och planet förväntas finnas kvar i tjänst till år 2040. Ryska flottan har även en variant för ubåtsjakt med beteckningen Tu-142.
Varianter
- Tu-95A – Kärnvapenbestyckat bombflygplan (NATO: Bear-A).
- Tu-95B – Konventionellt bombflygplan (Bear-A).
- Tu-95M – Bombflygplan med lufttankningsbom.
- Tu-95K – Vapenplattform för kryssningsroboten Mikojan Ch-20 (Bear-B).
- Tu-95U – Övningsflygplan för pilotutbildning (Bear-T).
- Tu-95KU – Övningsflygplan för utbildning i användandet av Ch-20.
- Tu-95V – Bombflygplan specialbyggt för att bära särskilt kraftiga kärnvapen som Tsarbomben.
- Tu-95RTs – Marint spaningsflygplan med den kraftfulla radarn Uspech (Bear-D).
- Tu-95MR – Fotospaningsversion (Bear-E).
- Tu-95KM – Tu-95K uppgraderad att bära tre stycken Raduga Ch-22 i stället för en Ch-20 (Bear-G).
- Tu-95MS – Vapenplattform för kryssningsroboten Raduga Ch-55 (Bear-H).
- Tu-95LAL – Atomdrivet provflygplan.
- Tu-114 – Passagerarflygplan (Cleat).
- Tu-126 – AEW-flygplan (Moss).
- Tu-142 – Ubåtsjaktflygplan (Bear-F).
Bilder
Referenser
Noter
Allmänna källor
Externa länkar
_(7985693728).jpg)
.jpg)
