Tuna socken i Småland ingick i Tunaläns härad (före 1885 även med del i Sevede härad), ingår sedan 1971 i Vimmerby kommun i Kalmar län och motsvarar från 2016 Tuna distrikt.
Socknens areal är 249,27 kvadratkilometer, varav land 231,09.[1] År 2000 fanns här 850 invånare.[2] Tätorten Tuna samt Tuna kyrkby med sockenkyrkan Tuna kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Tuna socken har medeltida ursprung.
En del av Tuna socken, den så kallade "Tuna skate" omfattande 7 mantal: byarna Bröttle, Fjälster, Hällerum, Källeberg, Malmgrava, Näs, Odensvalehult och Östrahult, tillhörde judiciellt och administrativt till Sevede härad. Den sammanslogs i alla avseenden med den övriga socknen 1884.[3]
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tuna församling och för de borgerliga frågorna till Tuna landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Vimmerby kommun.[2] 1972 överfördes från Tuna socken (församling) till Kristdala socken (församling): Grönlid, Hemsebo, Hökfors, Ishult, Juxtorp, Skålbonäs, Skälsebo, Slirshult, Syserum, Ytternäs. Området hade en areal på 74,8 kvadratkilometer, varav 68,0 land, och hade 236 invånare.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Tuna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Tunaläns härad. De indelta soldaterna tillhörde Smålands husarregemente, Södra Vedbo skvadron, Överstelöjtnantens kompani och Kalmar regemente Sevede kompani.[5]
Geografi
Tuna socken ligger norr om Oskarshamn och sydost om Vimmerby kring insjöarna Möckeln, Tunasjön och Gallsjön samt Tunaån. Socknen är kuperad skogsbygd med många småsjöar.[6][7][1]
Det har funnits hela sju sätesgårdar i socknen: Tuna gård (säteri),[8][9] Väderums säteri,[10][11] Grönlids herrgård,[12] Kulltorps säteri,[13][14] Syserums säteri,[15][16] Klemenstorps herrgård[17] och Hökfors herrgård (överförd till Kristdala socken 1972).[18]
I Fjälster fanns det förr ett gästgiveri.[19]
Fornlämningar
Kända från socknen är ett flertal gravrösen och domarringar från bronsåldern samt sex gravfält från järnåldern. Tre fornborgar finns här också.[6][7][20][21]
Befolkningsutveckling
Befolkningen ökade från 1 968 1810 till 3 146 1880 varefter den med någon variation minskade stadigt till 796 1990.[22]
Namnet
Namnet (1322 Tuna) kommer från godset vid kyrkan. Namnet tuna menar 'inhägnad, gärdesgård'.[23]
Se även
Referenser
- ^ [a b] Svensk UppslagsbokTuna socken Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Det medeltida Sverige 4:4 Aspeland Sevede Tuna län
- ^ SCB Folk- och bostadsräkningen 1975 del 3:1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sidan 138 08 Kalmar län
- ^ Administrativ historik för Tuna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Tuna i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Tuna i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Väderum i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Wederum i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Grönlid i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Kulltorp i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Kulltorp i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ https://runeberg.org/rosenberg/2/0763.html Syserum] i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Syserum i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Klemenstorp i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Hökefors i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Fjelster i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Tuna socken, Småland
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Tuna socken, Småland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Folkmängd 1810-1890 Tuna i Kalmar län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 6 augusti 2016)
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Sveriges bebyggelse : statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Kalmar län, del 1 Hermes 1957 libris
- Tuna : en Smålandssocken Utgiven av Tuna hembygdsförening 1999. ISBN 91-630-8809-6 libris
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Tuna socken, Småland. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Tuna socken, Småland. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Tuna socken, Småland
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Tuna socken, Småland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Tuna socken, Småland i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Tuna socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- Tuna hembygdsförening
