PROFILBARU.COM

	Trädlärka; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Lärkor; Alaudidae
Släkte	Lullula; Kaup, 1829
Art	Trädlärka; L. arborea; (Linné, 1758)
Vetenskapligt namn
	§ Lullula arborea
Utbredning
	Trädlärkans utbredningsområde, där gult betecknar vistelse häckningstid, blått övervintringsområde och grönt förekomst året runt.
Synonymer
	Alauda arborea, Linné 1758;

Trädlärka (Lullula arborea) är en fågel inom familjen lärkor och placeras som ensam art i släktet Lullula.^[2] Den häckar över stora delar av Europa, södra Skandinavien, norra Afrika och österut in i Europeiska Ryssland och till Turkmenistan. Födan består främst av frön men även insekter under häckningsperioden. Trädlärkan är en ganska liten och kompakt fågel som ungefär mäter 20 % kortare än sånglärkan.

Utseende och läte

Trädlärkans sång.

Trädlärkan mäter 13,5–15 centimeter, vilket är ungefär 20% kortare än sånglärkan.^[3]^[4] Trädlärkan är i huvudsak brun på ovansidan och ljus undertill, och med ett tydligt vitt ögonbrynsstreck som möts bak i nacken.^[5] Den har en liten tofs på huvudet som oftast inte märks.^[6] I flykten uppvisar den en kort stjärt och breda vingar. Stjärten har vit bakkant men till skillnad från sånglärkan är inte stjärtsidorna och bakkanten på vingarna vita.

Trädlärkan har en melodisk, drillande sång som ofta beskrivs onomatopoetiskt som lu-lu-lu-^[7] eller som ett upprepat lū-lū-lū-lū-lū-.^[3] Hanen framför sången i spelflykt som påminner om sånglärkans men är fladdrigare när den i spiraler flyger uppåt, och sedan flyger i cirklar på ungefär samma höjd samtidigt som den framför sången. Både hanen och honan sjunger även på marken eller sittande på en gren.^[7] Den börjar sjunga tidigt på året, I Storbritannien redan i februari.

Utbredning och systematik

Trädlärkan beskrevs vetenskapligt första gången 1758 av Carl von Linné under det vetenskapliga namnet Alauda arborea och han placerade alltså arten i släktet Alauda tillsammans med sånglärka.^[8] 1829 placerade Johann Jakob Kaup trädlärkan i det egna släktet Lullula där den än idag placeras.^[8] Genetiska studier visar att trädlärkan är systerart till släktena Alauda och Galerida tillsammans.^[9]

Trädlärkan häckar över stora delar av Europa, södra Skandinavien, norra Afrika och österut in i Europeiska Ryssland och till Turkmenistan.^[10] De norra och sydöstliga populationerna är flyttfåglar medan de västligaste och södra populationerna är stannfåglar.^[10]

Den delas vanligtvis upp i två underarter med följande utbredning:^[2]

Lullula arborea arborea – nominatformen häckar i Europa söderut till Portugal, norra Spanien, norra Italien, norra Balkan, nordvästra Rumänien och Ukraina
Lullula arborea pallida (Zarudny, 1902) inklusive flavescens (Ehmcke, 1903) och wettsteini (Niethammer, 1943) – häckar från södra Europa till Krimhalvön, Kaukasus och Turkmenistan

Lullula arborea

Förekomst i Sverige

I Sverige är trädlärkan en flyttfågel som häckar allmänt i södra och mellersta Sverige samt utmed Norrlandskusten till Västerbotten. Den har även häckat vid enstaka tillfällen i Norrbotten.^[11]

Ekologi

Dess naturliga häckningshabitat är hedlandskap och liknande öppna landskap med enstaka träd.^[12] Den föredrar även gläntor, mindre hyggen och unga granplanteringar.^[6] I Sverige hittas den i torr och öppen skogsmark, ofta i anslutning till gläntor och odlingar, på sandig eller bergig hedmark, på hedartade hyggen med frötallar samt vid gamla grustäkter.^[11]

Trädlärkan placerar sitt bo på marken och lägger vanligen tre till fyra ägg som ruvas av honan i 13–15 dagar. Ungarna matas sedan av båda föräldrarna i nio till 15 dagar.^[13] Som många lärkor är den som adult framförallt vegetarian men under häckningssäsongen äter den även insekter.^[4] Dieten består främst av frön och insekter som skalbaggar, flugor och malar.^[3]^[7]

Trädlärkan och människan

Status och hot

Trädlärkan har ett mycket stort utbredningsområde och en mycket stor global population. Häckningspopulationen i Europa uppskattades 2004 till 1,3–3,3 miljoner par vilket motsvarar 3,9–9,9 miljoner individer.^[1] Europa utgör 75–94% av det totala utbredningsområdet så en mycket grov uppskattning ger att den globala populationen uppgår till 4 150 000–13 200 000 individer.^[1] Populationstrenden i Europa är stabil. Detta sammanräknat gör att IUCN kategoriserar arten som livskraftig (LC).^[1]

Även i Sverige anses beståndet livskraftigt. De senaste tio åren har populationsutvecklingen varit stabil, men på 30 års sikt har den ökat med hela 100–300 %.^[11] 2018 uppskattades det svenska beståndet till 15 000 par.^[14]

I kulturen

Den engelska poeten Gerard Manley Hopkins skrev dikten "The woodlark" (Trädlärkan) 1918 vilken bygger på ett försök att transkribera fågelns sång till påhittade ord.^[15] 1795 skrev den skotska poeten Robert Burns dikten "To the Woodlark".^[16] Huruvida han verkligen refererar till trädlärkan är dock omdiskuterat eftersom fågeln inte häckar i Skottland. Istället spekuleras det i om han egentligen menar trädpiplärkan vilken förr ofta kallades "Woodlark" i Skottland.^[17] The woodlark's song is also thought to be melodious^[7]

Namn

Det vetenskapliga namnet Lullula arborea härleds från den onomatopoetiska beskrivningen av dess sång.^[6] Trädlärkan har förr även kallats skogslärka.^[18]

Referenser

Noter

^ [a b c d] BirdLife International 2012 Lullula arborea Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
^ [a b c] Černý, Walter (1975). A Field Guide in Colour to Birds. Translated by Margot Schierlová; Illustrated by Karel Drchal. London: Octopus Books Limited. sid. 156–157. ISBN 070640405X
^ [a b] Snow, David; Perrins, Christopher M., reds (1998). The Birds of the Western Palearctic concise edition. "2". Oxford: Oxford University Press. sid. 1041–1043. ISBN 0198501889
^ ”Woodlark”. Birds by name. Royal Society for the Protection of Birds. http://www.rspb.org.uk/wildlife/birdguide/name/w/woodlark/index.aspx. Läst 29 juli 2013.
^ [a b c] Campbell, Donald (1999). The Encyclopedia of British Birds. Bath: Paragon. sid. 165. ISBN 9780752541594
^ [a b c d] Harbard, Chris (1988). Songbirds: How to attract them and identify their songs. London: Quarto Publishing plc. sid. 53. ISBN 9780862724597
^ [a b] Avibase, Trädlärka Lullula arborea (Linnaeus, 1758), id:742EC2F1CA97F56C, läst 2016-02-20
^ Alström, P., K.N. Barnes, U. Olsson, F.K. Barker, P. Bloomer, A.A. Khan, M.A. Qureshi, A. Guillaumet, P.-A. Crochet, P.G. Ryan (2013), Multilocus phylogeny of the avian family Alaudidae (larks) reveals complex morphological evolution, non-monophyletic genera and hidden species diversity, Mol. Phylogenet. Evol. 69, 1043–1056.
^ [a b] BirdLife International and NatureServe (2014) Bird Species Distribution Maps of the World. 2014. Lullula arborea The IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015-3
^ [a b c] Artfakta om trädlärka, ArtDatabanken.
^ Hayman, Peter; Burton, Philip (1979). The Birdlife of Britain. London: Mitchell Beazley Publishers Limited. sid. 78. ISBN 0855330872
^ Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. sid. 317-319. ISBN 91-1-913142-9
^ Wirdheim, A & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2021. Hur går det för Sveriges fåglar med särskilt fokus på läget i jordbrukslandskapet? Rapport från BirdLife Sverige och Svensk fågeltaxering, hämtad 2022-04-02
^ Phillips, Catherine (2001) [First published 1996]. ”The Woodlark”. Gerard Manley Hopkins: The Major Works. Oxford: Oxford University Press. sid. 122. ISBN 9780199538850
^ Burke, Tim (2008). ”To the Woodlark”. The Collected Poems of Robert Burns. Hertfordshire: Wordsworth Editions Limited. sid. 392. ISBN 9781853264153
^ Jobling, James A. (2010). The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. London: Christopher Helm. sid. 308–309. ISBN 9781408125014
^ Malm, A. W. (1877) Göteborgs och Bohusläns Fauna; Ryggradsdjuren, Göteborg, sid:220