Torslanda är ett samhälle inom stadsdelen Torslanda i Göteborgs kommun och kyrkbyn i Torslanda socken.
Torslanda ligger på västra Hisingen, med många badstränder och mycket naturmark. Innan Göteborg-Landvetter flygplats byggdes 1977, låg Göteborgs huvudflygplats i Torslanda. I dag är Torslanda framför allt känt som platsen för Volvo Personvagnars bilfabrik, Torslandaverken.
Bebyggelsen består mestadels av villor och radhus. I Torslanda finns handelsplatserna Torslanda Torg och Amhult.
Torslanda IK grundat 18 januari 1944 och Torslanda HK är två av ortens idrottsföreningar.
Administrativ historik
Orten var fram till och med 2005 av SCB klassad som en egen tätort i Göteborgs kommun i Västra Götalands län, för att i statistiken för 2010 klassas som en del av tätorten Göteborg.[6] SCB definierade 2015 återigen Torslanda som en egen tätort men med en tätortskod övertagen från Björlanda. Tätorten bestod då av områdena Torslanda, Andalen, Björlanda, Hjuvik, Hästevik, Kvisljungeby, Låssby, Västra Låssby, Prästegården, Trånget (östra delen) och Trulsegården. 2018 bröts Björlanda ut, och denna tätort återtog då den tätortskod som använts före 2010. 2023 klassades området återigen som en del av tätorten Göteborg
Från 1970 namngav SCB tätorten Nolered men bytte 1980 tillbaka till Torslanda.[7][8]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Torslanda 1965–2020[9]
|
|
|
| År
|
|
|
Folkmängd
|
Areal (ha)
|
| 1965 |
|
2 119 |
|
| 1970 |
|
4 674 |
|
| 1975 |
|
5 100 |
|
| 1980 |
|
5 523 |
|
| 1990 |
|
6 938 |
348 |
| 1995 |
|
8 021 |
440 |
| 2000 |
|
8 467 |
455 |
| 2005 |
|
10 129 |
567 |
| 2015 |
|
23 088 |
1 936 |
| 2018 |
|
22 767 |
1 723 |
| 2020 |
|
22 448 |
1 662 |
|
|
Noter
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 2 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Avregistrerade och nyregistrerade statistiska tätorter och småort 2023, förändringar i koder och beteckningar, SCB, 27 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Sveriges tätorter 2010” (PDF). SCB. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 16 juni 2011.
- ^ Folk och bostadsräkningen 1970, Folkräkning i tätorter 1 november 1970 Arkiverad 20 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.. SCB, 1972, ISBN 91-38-00044-X.
- ^ Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3 Tätorternas areal och folkmängd Utveckling mellan 1975 och 1980 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.. SCB, 1984, ISBN 91-38-07386-2.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Folk- och bostadsräkningen 1975- Del 2:4 Tätorternas areal och folkmängd Utveckling mellan 1970 och 1975 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.. Statistiska centralbyrån, 1976. ISBN 91-38-03199-X.
- ^ Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3 Tätorternas areal och folkmängd Utveckling mellan 1975 och 1980 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.. Statistiska centralbyrån, 1984, Stockholm. ISBN 91-38-07386-2.
