1576 publicerade han en ny upplaga av sin fars evighets-almanacka, A Prognostication everlasting. Leonard Digges text från 1556 års utgåva utökade Thomas med nytt material i flera tillägg. Dess viktigaste appendix var
A Perfit Description of the Caelestiall Orbes according to the most aunciente doctrine of the Pythagoreans, latelye revived by Copernicus and by Geometricall Demonstrations approved.
I motsats till faderns text om Ptolemaios system, så innehöll appendixet en utförlig diskussion om den kontroversiella och ännu föga kända Kopernikusheliocentriska modell av universum. Detta var den första publiceringen av denna modell på engelska språket - en milsten i populärvetenskapens historia. I huvudsak var det en ledig översättning av kapitel ur Kopernikus bok De revolutionibus orbium coelestium.
Thomas Digges gick i själva verket vidare genom att också peka på den mångfald av stjärnor, som sträckte sig ända till oändligheten, illustrerat med en karta över den kopernikanskavärldsbilden. Texten i kartans yttersta "sfär" lyder:
"This orb of stars fixed infinitely up extends itself in altitude spherically, and therefore immovable the palace of felicity garnished with perpetual shining glorious lights innumerable, far excelling over Sun both in quantity and quality the very court of celestial angels, devoid of grief and replenished with perfect endless joy, the habitacle for the elect."
Francis R. Johnson, Astronomical Thought in Renaissance England: A Study of the English scientific writings from 1500 to 1645, Johns Hopkins Press, 1937.
Francis R. Johnson and Sanford V. Larkey, "Thomas Digges, the Copernican System and the idea of the Infinity of the Universe in 1576," Huntington Library Bulletin 4 (1934): 29-117. (Inkluderar texten om Perfit Daescription)