Tenochtitláns fall

Tenochtitláns fall
Del av Spanska koloniseringen av Amerika och Mexikanska indiankrigen
"Conquista de México por Cortés". Okänd konstnär, slutet av 1600-talet. Kongressbiblioteket, Washington, DC. Skildringen av aztekernas klädsel och vapen är felaktig.
Ägde rum 26 maj – 13 augusti 1521 enligt den julianska kalendern (2 månader, 2 veckor och 4 dagar) Plats Tenochtitlán, dagens Mexico City, Mexiko Resultat Avgörande spansk seger Aztekriket faller
Stridande
Spanska imperiet Tlaxcalakonfederationen Texcoco Otomi Xochimilco Mixquic Iztapalapa	Trippelalliansen Tenochtitlán Tlatelolco
Befälhavare och ledare
Hernán Cortés Gonzalo de Sandoval Pedro de Alvarado Cristóbal de Olid Xicotencatl I Xicotencatl II	Cuauhtémoc (tillfångatagen)
Styrka
16 vapen 13 brigantiner 80 000–200 000 indianallierade 90–100 i kavalleristyrkor 900–1 300 i infanteristyrkor	80 000–300 000 krigare[1]
Förluster
450–860 spanjorer 20 000 tlaxcallan	100 000 krigare 100 000–200 000 civila

Tenochtitláns fall 1521 innebar att Aztekrikets huvudstad erövrades av en spanskledd koalition av conquistadorer och allierade indiangrupper. Det var en avgörande händelse i Spaniens erövring av Mexiko, det första större rike på den amerikanska kontinenten som kom under europeisk kontroll.

Historia

Tenochtitláns fall ägde rum år 1521. Det skedde efter en omfattande manipulation av lokala indiangrupper och en exploatering av tidigare existerande indiangrupper av den spanska conquistadoren Hernán Cortés, som fick hjälp av sina indianallierade och hans tolk och kompanjon La Malinche.

Ett stort antal slag utkämpades mellan Aztekriket och den spanskledda koalitionen, som själv i huvudsak bestod av indianpersonal (mestadels tlaxcaltec). Det var dock Tenochtitláns fall som direkt ledde till att aztekernas civilisation föll, vilket markerade slutet på den första fasen i den spanska erövringen av Aztekriket. Händelsen påverkades av effekterna av den smittkoppsepidemi, som drabbade den aztekiska befolkningen och som ledde till en stor nedgång för aztekledarna samtidigt som det spanska ledarskapet lämnades intakt.

Erövringen av Mexiko var en kritisk del av den spanska koloniseringen av Amerika. I slutändan erövrade Spanien Mexiko och fick därmed tillgång till Stilla havet. Detta skulle komma att innebära att Spanska imperiet äntligen kunde nå sitt ursprungliga oceaniska mål om att nå de asiatiska marknaderna.

Referenser

• Díaz del Castillo, Bernal. Historia verdadera de la conquista de la Nueva España. (1632). (Mexicos erövring, 1965).

Noter

1. "The Fall of the Aztecs – The Last Stand: An Aztec Iliad" George Edwin Mueller (pbs.org)