Byggnaden uppfördes 1946–1949 av byggmästare Rickard Nyqvist efter ritningar av arkitekterna Carl-Axel Acking och Sven Hesselgren.[1][2][3] Enligt arkitekternas anvisningar har kapellet placerats så att det omgärdas av stenmurar och en grön vall. På så sätt skapas en gårdsbildning, som förankrar byggnaden i landskapet och skiljer den från den omgivande parken och begravningsplatsen.[2]
Byggnaden vilar på en murad sockel av stenhällar. Kapellet har tegelväggar belagda med spritputs. Det branta sadeltaket är täckt med spån, och långt utdraget. Gavelpartiernas tresidiga vinklingar ger byggnaden en oktagonal form, som tillsammans med det branta sadeltaket anspelar på Noas ark. Kyrkorummet har en nord-sydlig orientering med tresidigt kor i söder och vapenhus i norr. Vid kapellets norra sida finns sakristian.[2][3]
Siris kapell uppfördes som gravkapell, med placering i direkt anslutning till Fryksände kyrkas nya begravningsplats. Vid södra sidan finns ett bårhus ihopbyggt med kapellet. Exteriört döljs denna byggnad av den gröna vall som ingår som en del av gårdsbildningen.[2][3]
Väggarna är genombrutna av rektangulära fönster, snett fasade med relativt djupa solbänkar och något skymda av det djupt nedkragade yttertaket. Ett takfönster på nocken och ett sjukantigt fönster i norrgaveln utgör viktiga ljusinsläpp i kyrkorummet.[3]
Sittplatserna är placerade i två kvarter, med både stolar och bänkar, som i originalutförande har rottingsnörda sittdynor.[3]
Siri i Bada
Siris kapell har fått sitt namn efter legenden om Siri i Bada, som efter att ha gått vilse i skogen lovade Gud att kyrkan skulle få hennes egendom om hon kunde hitta hem. Enligt traditionen hörde hon då Fryksände kyrkas klockor ringa, och fann vägen tillbaks. Hon lämnade sedan skogsfastigheten Långsjöhöjden som donation till församlingen.[3]
Legenden är inte bekräftad med brukar dateras till senmedeltiden. Avkastningen från fastigheten har bekostat såväl uppförandet av Siris kapell som det närliggande församlingshemmet. Fram till 1972 debiterade församlingen ingen kyrkoskatt (idag kyrkoavgift), utan använde i stället avkastningen från donationsjorden.[3]
Orgel
Orgeln är tillverkas 1949 av Åkerman och Lund och är pneumatisk. Den har fasta och fria kombinationer.