Sexdelad plan (även kallad salsbyggnad) är en svensk hustyp som introducerades på 1600-talet och förekommer under 1700-talet på mera ståndsmässiga byggnader, exempelvis herrgårdar, prästgårdar och militära boställen. Under 1800-talet används planlösningen även för huvudbyggnaden på bondgårdar.
Beskrivning
Den sexdelade planen utmärker sig genom att bottenvåningens rum anordnas i två filer med vardera tre rum. Salen, husets ”finrum”, placeras centralt i husets mitt och ligger i fil med två sidokamrar på vardera sida. I den andra, något smalare filen, ligger entréhallen centralt placerad med en kammare åt ena hållet och köket åt andra. I entréhallen (även kallad förstuga) leder en trappa upp till vinden respektive ner till källaren. Samtliga rum kan nås via minst två dörrar. I innerväggarnas skärningspunkt anordnas skorstenen (totalt två stycken). Där placerades eldstäderna, vanligtvis kakelugnar i rummen och i köket spisen och bakugnen.
Genom sina dubbla rumsfiler får huset en bred gavelfasad. Entréfasaden är i regel strängt symmetrisk uppbyggd och själva entrén markeras gärna med en fronton eller en kolonnburenaltan.
