Schweizertyska (schweizertyska (Zürichdialekt): Schwiizertüütsch, tyska: Schweizerdeutsch) är ett sammanfattande namn på de alemanniska dialekter som talas i Schweiz.[1][2] Alemanniska talas också i Liechtenstein och Vorarlberg i Österrike samt (i mindre utsträckning) i Baden-Württemberg, västra Bayern i Tyskland, Alsace i Frankrike, och hos Walsersamhället i Italien. Ur en lingvistisk synvinkel finns det inga språkgränser mellan de alemanniska dialekterna av schweizertyska och de andra alemanniska dialekterna.[3]
Schweizertyskan skrivs i utpräglade kultur- och lingvistiksammanhang[1] samt på alemanniska Wikipedia [1] och för SMS, på Facebook och Youtube m.m. Schweizertyskan saknar dock officiell status, då standardtyska är den officiella tyskan i Schweiz. All formell skrift och stora delar av media sker på standardtyska och dessutom förväntas det talas under lektionstid i alla skolor. Nästan alla i de tysktalande delarna av Schweiz behärskar således standardtyska, även om det inte är alla som gärna pratar det.
Schweizertyska skiljer sig avsevärt från standardtyska; om man ponerar att standardtyska är rikssvenska är Zürichtyska riksdanska och Walsertyska sydjylländska. Även de schweiziska dialekterna skiljer sig markant från varandra, varvid ömsesidig förståelighet inte alltid är självklar.
Kuriosa
Kuriosaavsnitt eller ospecifika rubriker rekommenderas inte på Wikipedia. (2023-04) Hjälp gärna Wikipedia med att flytta väsentlig information till relevanta avsnitt, byta namn på rubriken eller diskutera saken på diskussionssidan. Material som kvarstår i avsnittet och som saknar tydlig relevans eller godtagbara källor kan tas bort.
Svenska ordet müsli kommer från schweizertyska och kallas Müesli. Det snarlika Müüsli betyder inte "müsli" utan "möss" ("mus" i plural). Müesli är diminutiv till Mues, tyska Mus, kall gröt, som läkaren Maximilian Oskar Bircher-Benner år 1900 lanserat på sitt sanatorium på Zürichberg.
Referenser
^ [ab] Nationalencyklopedin. Bd 16. Höganäs: Bra böcker. 1995. sid. 322 schweizertyska. ISBN 91-7024-619-X
^Nationalencyklopedin. Bd 1. Höganäs: Bra böcker. 1989. sid. 176, alemanniska. ISBN 91-7024-619-X