Sandmyggor

Sandmyggor
Hona av Phlebotomus pappatasi när den suger blod.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
UnderklassBevingade insekter
Pterygota
OrdningTvåvingar
Diptera
UnderordningMyggor
Nematocera
FamiljFjärilsmyggor
Psychodidae
UnderfamiljSandmyggor
Phlebotominae
Vetenskapligt namn
§ Phlebotominae
Hitta fler artiklar om djur med

Sandmyggor (Phlebotominae) är en underfamilj i familjen fjärilsmyggor. Ibland listas de som självständig familj med det vetenskapliga namnet Phlebotomidae.

Arterna är parasiter som livnär sig av blod från andra djur. De öppnar huden med sina breda munverktyg och suger blandningen av blod och lymfvätska. Det vetenskapliga namnet kommer från de grekiska orden phlebos för "ven/blodkärl" och tomē för "snitt".

Sandmyggor kan vara smittbärare för olika sjukdomar som sandmyggefeber.

Utbredning

Sandmyggor förekommer över stora delar av världen i regioner där genomsnittstemperaturen inte sjunker under 10 °C. De lever främst i tropikerna och subtropikerna av Europa (främst vid Medelhavet), Asien och Amerika. Vissa släkten hittas även i den palearktiska regionen men inte i Norden. På grund av klimatförändringar antas att utbredningsområdet ökar till Centraleuropas norra delar.[1]

Livscykel

I motsats till honor av stickmyggor (Culicidae) behöver honor av sandmyggor inget blod före äggläggningen. Däremot antas att blodsugningen ökar hastigheten av äggläggningsprocessen. Dessutom livnär sig honor av vätskor från växter och hannar lever uteslutande av vegetabiliska vätskor.

Äggen lämnas på fuktiga platser som soptippar, ladugårdar eller jordhålor. Efter att äggen kläcks genomgår larverna fyra utvecklingsstadier. De livnär sig under tiden av förmultnade växtdelar. Sedan sker metamorfosen till den färdiga sandmyggan i en puppa. Honorna lever upp till 40 dagar och lägger upp till 100 ägg per tillfälle.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 12 april 2012.

Noter

  1. ^ Walter A. Meier (Hauptautor) (2001): Mögliche Auswirkungen von Klimaveränderungen auf die Ausbreitung von primär humanmedizinisch relevanten Krankheitserregern über tierische Vektoren sowie auf die wichtigen Humanparasiten in Deutschland. Umweltforschungsplan des Bundesministeriums für Umwelt, Naturschutz und Reaktorsicherheit. Förderkennzeichen (UFOPLAN) 200 61 218/11.

Externa länkar

Strategi Solo vs Squad di Free Fire: Cara Menang Mudah!