År 1733 blev St John skådeplats för ett av de första betydande slavupproren i den Nya Världen,[1] då slavarna tog kontroll över ön. Upproret kunde senare slås ned efter åtta månader med hjälp från fransmännen[3] på ön Martinique. Ön införlivades i den nyskapade kolonin JomfruøerneDanska Västindien 1756.
Hela det Danska Västindien blev sakteligen en ekonomisk belastning för Danmark som försökte sälja området till USA. Ett första försök gjorde på tidiga 1900-talet men affären fullbordades aldrig.
Under första världskriget fruktade USA att området skulle ockuperas av Kejsardömet Tyskland och nya förhandlingar inleddes. Saint Thomas och hela området såldes till USA för 25 miljoner dollar den 12 december 1916, avtalet ratificerades den 17 januari 1917 och den formella överlämningsceremonin hölls den 31 mars 1917.
Först 1954 infördes viss autonomi och en lokal senat instiftades och 1970 erhöll området fullständig autonomi. Idag är området ett amerikanskt territorium utan att vara en införlivad del av hemlandet.
Ön är av vulkaniskt ursprung och har en areal om cirka 50,8 km². Det gör den till den minsta ön av de tre huvudöarna i Amerikanska Jungfruöarna.[3] Saint John är 14 kilometer på längden och 8 kilometer på bredden. Den högsta punkten är Bordeaux Mountain på cirka 389 m ö.h. Fyra femtedelar av ön täcks av tropisk växtlighet och återplanterad skog.
Ön kan endast nås med båt då den saknar flygplats. Den har dagliga färjeförbindelser med både Saint Thomas och Tortola.
Befolkningen uppgår till 4 170 invånare där 2 866 bor i huvudorten Cruz Bay på öns västra del.[4] Ön är indelad i 4 subdistricts: Central, Coral Bay, Cruz Bay och East End.
Majoritet av invånarna är av afrikanskt ursprung och majoriteten bor i antingen Cruz Bay eller Coral Bay.[1] Sedan omkring 2000 har en relativt stor inflyttning av i synnerhet vita amerikaner till ön ägt rum.[3]
