I lasten ombord fanns ett stort antal vetenskapliga experiment, bland annat HHG-1 (Hitchhiker G-1) och CHAMP (Comet Halley Active Monitoring Program). Det sistnämnda projektet (som innebar att fotografera Halleys komet med en 35mm kamera) slutfördes ej på grund av batteriproblem.
Denna flygning var särdeles svår att både få att lyfta och landa. Uppskjutningen hade ursprungligen planerats för 18 december1985, men sköts upp till nästa dag, då nedräkningen avbröts vid T-14 på grund av ett mätvärde som avlästes på en av turbinerna på ena fastbränsleraketen. Ännu ett uppskjutningsförsök 6 januari1986 avbröts vid T-31 då ett ventilfel inte kunde åtgärdas i tid. 7 januari inställdes försöket på grund av dåligt väder vid nödlandningsplatserna i Dakar, Senegal och Morón Air Base, Spanien. 9 januari var det återigen ventilproblem som ställde in försöket, och den 10 januari regnade det vid uppskjutningsplatsen. Inga fler startförsök gjordes innan den 12 januari.
Landningen hade planerats till den 17 januari, men detta ändrades till den 16 januari eftersom de tidigare förseningarna av starten hade lett till att det följande uppdraget, STS-51-L, i sin tur försenats. Det första landningsförsöket avbröts på grund av dåligt väder vid landningsplatsen. Detta väder ledde även till ett avbrutet landningsförsök följande dag. Man planerade då att landa vid Kennedy Space Center den 18 januari, men även detta avbröts på grund av ogynnsamma väderförhållanden och landningen skedde istället på Edwards Air Force Base i Kalifornien.
Under Geminiprogrammet började NASA spela musik för besättningar och sedan Apollo 15 har man varje "morgon" väckt besättningen med ett särskilt musikstycke, särskilt utvalt antingen för en enskild astronaut eller för de förhållanden som råder.
Observera att numreringen på uppdragen inte följer varandra. Det beror på att numret tilldelas dem för den ordning uppdraget planerats att genomföras, inte den ordning det i slutändan genomfördes.
